JUE ee alt Ad
(Insändt.)
Nedanstående upsats, som bar afseende på
senaste Biskopsvalet i Härnösand, innehåller
ett svar på en i N:o g2 af Upsala Correspon-
dent förl. år insänd artikel i samma ämne.
Detta svar inskickades också redan i Januari
detta år, till nyssnämnde tidnings redaction,
emedan Författaren i den öfvertygelse att
det tillhörde hvarje Publieists opartiskbet att,
när hån lemnat rum åt anfallet, äfven göra
det åt vederläggningen, ansåg sig dermed ej
böra förbigå Correspondenten. Dennes redak-
tion bar dock dömt annorlunda, och Förfat-
taren hoppas af sådan anledning, att ett rum
icke vägras densamma i Aftonbladet.
Ffter fruktlöst försök, att få ett enskildt bref,
utan ägarens samtycke, aftryckt uti Uppsala Corre-
spondent, bvarom underrättelse i N:o 87 meddela-
des; har en prästman, som föregifver sig-hafva skrif-
vit i Jemtland d. 23 Dec, 1831, sökt under namn af
reflexioner uti N:o 92 af samma Tidning för den 28
Ijec, förl. år i smyg antyda innehållet af berörde
bref, äfvensom, genom vissa hetydelscfulla ord, så-
som skeppshandelsfrågan och machineriet med
voteringsmassorna , röja författaren. Under illa dold
arm öfver en misslyckad intrigue klagas jemmerli-
gen Öfver inverkan af en byrå på de väljandes sam-
veten , och för att visa ofoget, att särskildt i det-
ta fall vilja inverka på de röstägandes öfvertygelse
anföras lWvänne omståndigheter: den ena, att den
recommenderade personen för ingen del var i behof
af någon främmande inverkan, och bade den förutan
genom egna utmärkta ogenskaper tillvunnit sig sitt
rum — likasom den öfverklagade inverkan varit mera
behörig, om den recemmenderade hade varit i behof
af recommendation och följakteligen mindre förtjent
deaf; den andra, alt äfven de män, åt bvilka Stif-
tet i öfrigt skänkt sitt förtroende, voro så förtjente
och värdige, att Regeringen med fullt skäl hunnat:
nämna hvilken af dem som hälst; hvaraf meningen
synes vara, att, emedan de bägge förut å förslaget
uppförde voro competente, det var onödigt, att till
det lediga förslagsrummet kalla en i alla afsecuden
ulmärkt man, utan man väl kunnat med godt sam-.
vete dit insätta en ineompetent, till större säkerhet:
för de bägge öfrige, isynnerhet för den närmaste
1 ordningen, som vid förra valet hade, förmodeli-
gen genom egna nära dubbelt så utmärkta egenskä-
per, tillvunnitsig nära dubbelt så många röster,
som någon af de andre.
Till att närmare förklara det gåtlika af dessa djup-
ginniga reflexioner tjena följande autbentika upp-
gifler. Enligt Hernösands Stifts Tidningar, N:o 10
för den 31 October 1831, utföllo vid val d. 5 sistl.
Oct. till fyllande af det genom Doctor Rogbergs af-
sägelse lediga förslagsrummet till Biskopsembetet, af
115 afgifne röster, 57 för Doetor Franzen, 43 för
Elaoqu. et Poös, Lectorn vid Hernös. Gymns. OLM Hus:;
de öfrige 15 skingrade på 5 personer. Af Stiftets
Matrickel, tryckt 1830, finnes att bemälde Lector,
som med Doctor Franzån delat fläste rösterna, är
född år 1756 och således uppnått en ålder af 75 år;
sedan år 1826 nyttjat vicarius eller varit tjenstledig,
och icke är präst. Igenom den uti Kongl. Kungö-
relsen den 15 April 1829 vid Biskopsval föreskrifue
eden förpligta sig de väljande, att nämna och fö-
reslå sådane män, som efter deras bästa förstånd och
samvete äro till Embetet skickligast. Huruvida nu
de präster, som i Rogbergs ställe nämnt och föresla-
git den ålderstigne mannen, verkeligen icke vetat af
någon till Biskopsembetet skickligare, och sålun-
da dervid icke handlat mot sin ed, kan ingen död-
big veta så väl, som de sjelfve. Men klaga böra de
icke öfver inverkan på sitt samvete, 1 händelse
någon, förhbarmande sig öfver deras, äfven för det
Allmänna fran tanlian LT. un hat vanderrättat dann