Hill tsöva dessa upproriska rörelser och bemaktiga sig hufvudmännen. I Nevers och på hela vägen från Lyon hade carlistiska resande spridt undertiättelsen att hvita fenan, ttan strid eller motsägelse, redan blifvit his sed i sistnämnde, rikets andra stad, och detta just vid samma tid som detta tecken verkligen i Marseille höjdes från Lorentzkyrkans torra. Allt var färdigt till utbrottet, då auctoriteterna den 29 April erhöllo underrättelse att ångskeppetl Carl Albert, med f. ds. Marstalken Bourmont (numera genom ett perlamenvtsbeslut entledigad från Frankrikes tjenst) om bord, den 24 lemnat Livorno, Regeringen visste äfven att Carlisterne i Marseille Lestämdt väntade, att vid utbrottet antingen Bourmont eller Hertiginnan sjelf skulle visa sig ibland dem. Trupperne erhöllo pu befallning att vid första signal bålla sig färdiga. Natten emellan den 29 och 30 var all! lugnt. Klockan 8 om morgonen sistnämnddag planterades en hvit fana på Lorentzkyrkans torn. I samma ögonblick tågade en temligt stark folkhop till den plan, som kallas Esplanade de la Tourelde ; för att uti öppna sjön speja efter Bourmont och hans skepp. Talrika grupper bildade sig i denn: del af staden; en skara ryckte an mot Ju: stitie-palatset, men uppfordrades af den der stationerade Under Löjtnanten Chazal att skingra:; då denna uppmaning icke åtlyddes fattade Lieutenanten Chazal anföraren i kragen och ryckte honom in i vakten. Detta raska steg ingaf upprorsmännenrespekt och skaran skingrades utan särdeles möda, sedan den förlorat sin befälhafvare. Vid samma tid tågade Commendanten, Öfverste. Mcnard de S:t Martin med 40 man af 13 Linieregementet till Lorentzkyrkan, lät nedtaga den hvita och återuppsätta den trefärgade fanan. Natiovalgardet hade sjelfmant gripit till vapen. Sedan kl. 9 samma morgon mönstrade Divisions-Chefen, General Damrenont samtlige tropparne, hvilka mottogo honom med ropen: Lefve Konungen, Lelve den tre färgade fanan! En stor del af stadens befolkning hade samlats kring tropparne och upprepade samma rop. Kl. 1 hade allt återgått till lugn och ordning. Denna dag?, tillägger Moniteur, har gifvit Carlismen en lärdom, som ej bör gå förlorad för densamma; den har ådagalagt partiets snart sagdt otroliga svaghet och visat att icke, såsom partiet så skrytsamt förkunnade, befolkningen i dessa trakter står detsamma till buds. En proklamation af den så kallade regentinnan kriogspriddes bland soldaterne, men mottogs af dem endast med förakt och afsky. De förnämste ariesterade, Öfverste Lachand och Exz-Consulno i Nizza Candolle (icke såsom först uppgafs Bandolle) arresterades med vapen i hand; likaså Herr Lagåt de Podio. Hau hade 1815 varit vice Genoeral-Prokurator i Marseille. Pot laoligep böria mordbränderne att åter