en Stordignitär, några Krets-Palatiner, samt Titulär-Grefvar och Baroner. Denna utvexling af beskickningar från det ena bordet till det andra fortsättes, ända till dess man blifvit ense om föremålet för öfverläggningarna. Då båda borden kommit öfverens, sammankallas en allmän sammankomst, kallad den sigillariska, hvarest den underd. skrifvelsen till Konungen undertecknas. En Domare uppläser den sedan, först på Latin och derefter på Ungerska; Palatinen och Furst Primas underteckna och försegla den, och den förre åtager sig att öfverlemna den till Konungen. Författaren meddelar äfven åtskilliga detaljer öfver dikussionerne. Hvar och en talar från sin plats; den som vill tala stiger upp, och väntar, tills alla de som stigit upp före honom, hafva talat. ) Båda bordens Presidenter tala, när de behaga, utom ordningen; då Personalen tager till ordet, sker det stående; Palatinen förblir sittande. Äfven redigeras på Ungerska en Riksdags-Jurna!z; två Ledamöter af det Kungliga bordet äro sysselsatte med detta arbete. Två andia Ledamöter öfversätta denna Jurva! på Latin. Åtta Censorer äro sysselsatta med revision af denva Jurnal; Den tryckes derefter, och bildar en ganska stark volsm. Konungens och Ständernas bord hafva motionsrätt; Magnaternes bord sysselsätter sig aldrig med någon angelägenhet, som icke för: varit bos Ständerna. Vid Riksdagens slut utnämnes en blandad deputation från Magnaterne och Ständerna, som, tillika med några Ledamöter af det Kungliga Canzliet, Canpzlern, Vice Canslern och några Kungl. Råd, formera ett Expeditions Utskatt med ledning af Riksdagens Pioxsitioner, redigerar förordningarna eller artiklarra som de kallas i Uvgern. Alla avtikJar om hvilka DVeputationen och Canzliet äro ense, föreläggas Ständerna till antagande. De kunna då antagas eller återremitteras för att pröfvas ännu en gång, På detta sätt fortfares, till dess Ständerna och Canzliet komma belt och hållet öfverens. Detta kalla Ungrarne artiklarnas harmoni. Härpå följer sankFtrinnan