en Stordignitär, några Krets-Palatiner, samt
Titulär-Grefvar och Baroner.
Denna utvexling af beskickningar från det
ena bordet till det andra fortsättes, ända till
dess man blifvit ense om föremålet för öfver-
läggningarna. Då båda borden kommit öfver-
ens, sammankallas en allmän sammankomst,
kallad den sigillariska, hvarest den underd.
skrifvelsen till Konungen undertecknas. En
Domare uppläser den sedan, först på Latin
och derefter på Ungerska; Palatinen och Furst
Primas underteckna och försegla den, och
den förre åtager sig att öfverlemna den till
Konungen.
Författaren meddelar äfven åtskilliga detal-
jer öfver dikussionerne. Hvar och en talar
från sin plats; den som vill tala stiger upp,
och väntar, tills alla de som stigit upp före
honom, hafva talat. )
Båda bordens Presidenter tala, när de be-
haga, utom ordningen; då Personalen tager
till ordet, sker det stående; Palatinen förblir
sittande. Äfven redigeras på Ungerska en
Riksdags-Jurna!z; två Ledamöter af det Kung-
liga bordet äro sysselsatte med detta arbete.
Två andia Ledamöter öfversätta denna Jurva!
på Latin.
Åtta Censorer äro sysselsatta med revision
af denva Jurnal; Den tryckes derefter, och
bildar en ganska stark volsm.
Konungens och Ständernas bord hafva mo-
tionsrätt; Magnaternes bord sysselsätter sig al-
drig med någon angelägenhet, som icke för:
varit bos Ständerna.
Vid Riksdagens slut utnämnes en blandad
deputation från Magnaterne och Ständerna,
som, tillika med några Ledamöter af det
Kungliga Canzliet, Canpzlern, Vice Canslern
och några Kungl. Råd, formera ett Expedi-
tions Utskatt med ledning af Riksdagens Pio-
xsitioner, redigerar förordningarna eller ar-
tiklarra som de kallas i Uvgern. Alla avtik-
Jar om hvilka DVeputationen och Canzliet äro
ense, föreläggas Ständerna till antagande. De
kunna då antagas eller - återremitteras för att
pröfvas ännu en gång, På detta sätt fortfa-
res, till dess Ständerna och Canzliet komma
belt och hållet öfverens. Detta kalla Ungrar-
ne artiklarnas harmoni. Härpå följer sank-
Ftrinnan -