stor del af jordens afkastning, — Hvad be-
träffar att väghållningen, derföre att den ut-
göres genom eget arbete, icke bör uppskattas-i
penningar, så svaras, att detta onus numera
ofta påkommer, under den brådaste tiden, då
dagsverkena äro dyrbarare än det ringa be-
lopp 1 penaingar, hvartill jag upptagit dem,
Jag har äfven sett alt man haft all möda
ospard, alt nedsätta de nuvarande statsut.
gifterna .uch beskattningen med hela den
kursskilnad å utländskt mynt, som tillkom-
mit sedan 1909, Detta förekommer mig nä
ra nog som ett obarmhe:tigt gäckert med de
skattdragande, Finnes det då någon enda
ländtmannavara, för hvilken bonden nu i
medeltal kan pi: äkva 3 gånger så hög be-
talning som för 20 år sedan; hvilket doch
borde vara förhållandet, om räkningen med
billighet skulle kunna autigas så-om jemngodi
Debet och Credit? Eller har ens hemmsnens
värde stigit i samma förhållande? Det bästs
svaret härpå är utan tvifvel att förvandla
de här ofvan uppgifoe försåljningssumimnorna
till silfvervärde, och jemföra dem med de
köpeskillingar som betaltes för 20 år sedan
Man säger, att det beror på idoghet-n
om en åbo är bergad eller icke. Detta är
sannt till en stor del, men har dock en
gräns uti sjelfva hemmanets beskaffenhet,
Jag tror att hvarje person till kläder och fö-
da behöfver 8 skillingar om degen för at!
kunna anses bergad utan nöd. Men det är
icke svårt att uppgifva dussintals hushåll, de:
på hvarje person icke belöper i dagligt un:
derhåll 3 skillingar om dagen, det vill säga,
alt 323 sådana personer måste lefva af lika
mycket, som staten består en enda af våra
bögsta Embetsmän, Bergningen är derefter,
Utaf de såkallade vederläggningarne i Jour-
nalen återstår, efter min öfve:tygelse, nume-
ra intet att besvara, och jag ötverlemnoar till
sjelfva Kronofogden i Smålend? att af-
göra, hvilkendera som har rätt i hufvudfrå-
gav, nemligen om verkliga tillståndet 1 We
sterGötbland. ?— -
— Vi kunna icke lemna detta ämne utan att
gifva våra Läsare del af ett par andra hand-
lingar, hvilka dermed stå i närmaste samman-
hang. Som DLäsaren erinrar sig, framställde
en ?Kionofogde i Småland? i början af för-
ra månaden, uti en insänd uppsats i dette
blad, åtskilliga påminnelser vid de bär ofvan
ifrågavarande uppgifterna från WesterGöth-
land, Uti inledniogen till dessa påminnel:
ser yttrades det bland annat, att uppgifter-
pa hade vackt så mycket mer förundran, som
skattehemmaneus tillstånd lyckligtvis icke
vore sådant i Småland der Insändaren vi-
stades.
För att kunna granska huru härmed för-
böll sig, ha vi förskaffat oss autenlika upp-
gifter å afkastningen och utgifterna på ett
hemman i Kronubergs, och ett i Jönköpings
Län, hvilka omfatta den egentliga Swålands-
bygden, båda enligt .ordeatligt upprättade
och bestyrkta värderingar. Man finner deraf
ett nästan ännu mindre lyckligt resultat än
med bemmaven i WesterGöthland, då nem-