v oe Den mwärkvärdigaste förändring i våra beskattningsförhållanden under de sednare åren är ostridigt de indirecta inkomsttitlarnes ständigt växande indiägtighet under nedsättning af sjelfva afgifternas belopp, åtminstone hvad den betydligaste, eller sjötullen beträffar. 5) De indirecta inkomsterne uppgå nu till nä:a samma årliga summa, som de divecta pålagarna, och anledning saknas ej till den förhoppning, alt de sednare skulle snart kunna till största delen förbytas i förbrukningsafgifter, hvilka, ehuru de utgöra en verklig beskattning, äro mera lämpade efter nuvarande samhällsskick, än grundskatter på fast egendom, och derjemte hafva den stora fördelen, att deras erläggande sker af mängden frivilligt. 6) För ölvigt öfverlemnas till begrundande följande framställningar: Att i ett Constitationelt land beskattningen bestämmes af Folkets ombud; 4) Detta argument har, då vi icke böra betvifla silffrornas riktighet, ganska mycket för sig. Hvem skulle icke vara glad, att kunna anse denna lysande tablå öfver restantiernas aftagande såsom en absolut mätare på allmänna välståndet? Wi befara emedlertid, att den är långt från ofelbar. Ett strängt bandhafvande af Uppbördsverket kan till någon tid visa ett skevbart godt resultat. Äfven kunna några goda år å rad mycket hjelpa jordbrukaren att utgöra sina ntskylder utan någon rest, äfven om jorden vore så hårdt beskattad, att ingen afkastning blefve öfver, när onera och brukningskostnad voro afdragna. Argnmentet bevisar således ingenting säkert, i afseende på beskaltningens förhållande till hemmansvärdet; åtminstone bör man å andra sidan 1taa i betraktande, huruvida jordbruket undertiden blifvit mera eller mindre skuldsatt. 5) Detta systems antegande länder utan tvifvel både Ständerna och den nuvarande Herr Stats-Secreterarea för MHandelsärenderna till berömmelse. En odödliy ära hade de för värfvat sig, om de så kunnat ställa, att den härigenom vunna nya tillsången hade kunnat användas till beskattnoingens förminskande i stället för nya utgifter. 6) Hvilken är väl nog blind för landets fördel, att icke med otålighet afvakta den dag, då denna nyttiga princip af Regeringen föreslås och sättes i verket bos Likets Ständer? Äfven vi äre öfvertygade att dr tryckande ordinarie utskylderna mycket skulle ladras genom en väl afpassad bräånvinsskatt, bvilket förslag äfven framkbastades af några Ledamöter vid sista Riksdag. Eodast ett bör man härvid icke glömma! att på ett håll måste lindras, hvad som pålägges på ett annat, så vida landet icke skall lida, Konsumtionsafgifter och taxor åro ett vigt beskattningsmedel; Englands svältande och oroliga folkmassa ger emede