v oe
Den mwärkvärdigaste förändring i våra be-
skattningsförhållanden under de sednare åren
är ostridigt de indirecta inkomsttitlarnes stän-
digt växande indiägtighet under nedsättning
af sjelfva afgifternas belopp, åtminstone hvad
den betydligaste, eller sjötullen beträffar. 5)
De indirecta inkomsterne uppgå nu till nä:a
samma årliga summa, som de divecta pålagar-
na, och anledning saknas ej till den förhopp-
ning, alt de sednare skulle snart kunna till
största delen förbytas i förbrukningsafgifter,
hvilka, ehuru de utgöra en verklig beskatt-
ning, äro mera lämpade efter nuvarande sam-
hällsskick, än grundskatter på fast egendom,
och derjemte hafva den stora fördelen, att de-
ras erläggande sker af mängden frivilligt. 6)
För ölvigt öfverlemnas till begrundande föl-
jande framställningar:
Att i ett Constitationelt land beskattningen
bestämmes af Folkets ombud;
4) Detta argument har, då vi icke böra be-
tvifla silffrornas riktighet, ganska mycket för
sig. Hvem skulle icke vara glad, att kunna
anse denna lysande tablå öfver restantiernas
aftagande såsom en absolut mätare på all-
männa välståndet? Wi befara emedlertid,
att den är långt från ofelbar. Ett strängt
bandhafvande af Uppbördsverket kan till
någon tid visa ett skevbart godt resultat.
Äfven kunna några goda år å rad mycket
hjelpa jordbrukaren att utgöra sina ntskyl-
der utan någon rest, äfven om jorden vore
så hårdt beskattad, att ingen afkastning
blefve öfver, när onera och brukningskost-
nad voro afdragna. Argnmentet bevisar så-
ledes ingenting säkert, i afseende på be-
skaltningens förhållande till hemmansvär-
det; åtminstone bör man å andra sidan 1ta-
a i betraktande, huruvida jordbruket un-
dertiden blifvit mera eller mindre skuldsatt.
5) Detta systems antegande länder utan
tvifvel både Ständerna och den nuvarande
Herr Stats-Secreterarea för MHandelsären-
derna till berömmelse. En odödliy ära
hade de för värfvat sig, om de så kunnat stäl-
la, att den härigenom vunna nya tillsån-
gen hade kunnat användas till beskattnoin-
gens förminskande i stället för nya utgif-
ter.
6) Hvilken är väl nog blind för landets
fördel, att icke med otålighet afvakta den
dag, då denna nyttiga princip af Regerin-
gen föreslås och sättes i verket bos Likets
Ständer? Äfven vi äre öfvertygade att dr
tryckande ordinarie utskylderna mycket
skulle ladras genom en väl afpassad bräån-
vinsskatt, bvilket förslag äfven framkbasta-
des af några Ledamöter vid sista Riksdag.
Eodast ett bör man härvid icke glömma!
att på ett håll måste lindras, hvad som
pålägges på ett annat, så vida landet icke
skall lida, Konsumtionsafgifter och taxor
åro ett vigt beskattningsmedel; Englands
svältande och oroliga folkmassa ger emede