VAR RP MM MJ VAAN gg ET ARR hets-föreningen icke ville tillåta sine medlemmar, måst meddelas. Men ändamålet var icke att gifva stadganden, för öfverträdelsen hvaraf straff skulle ega rum, utan vi trodde oss kunna räkna derpå, att hvar och en som inträdde i föreningen, gjorde det med fullt upål att hefrämja ändamålet, och det var då nog, att han visste att ban borde afhålla sig från alla drycker, hvilka lika lätt kunde befordra fylleriet som bränvinet. Tillredningarne och blandningarne, hvari destillerade starka drycker kunna ingå, äro så mångfalldige, att någon bestämd gränsskillnad ej kunde upgöras, och försöket dertill skulle antingen hafva uteslutit det oskadliga och således ledt till pedanteri, eller hafva lemnat utrymme för verkelige mis.bruk. Hufvudsaken var, att något surrogat för bränvinet icke borde tillåtas, och hvad dermed förstås, kan hvar och en i sitt eget omdöme lätt bestämma. Vår åsigt om nödvändigheten att alldele. aflägga hränvinets bruk har vunnit bifall at åtskillige af de i Landsorterne inrättade föreningar, och vi hafva trott oss, till ännu mera styrka för saken, böra anföra utdrag utur. de till föreningen ankomne skrifvelser i detta. inne. En aktningsvärd prestman yttrar: Vid. frågan om de största hinder för NykterBhetens framgång hos allmänheten, har jag funnit egennyttan och den inrotade gamla vanan vid starka drycker vara de allmännaste. Genom vanan vid starka drycker, har menniskonaturen blifvit så förvänd att detta giftiga retningsmedel anses nu mera lika oumbärligt för hela och munterhet hos den enskilde, som afsiften för denna vara anses nödvändig för staten, hvilken, ty värr! på folkets depravation rundar en bland sina hufvudsakligaste incomster. Hvarken den förre eller senare ser ler vill se, att deras falska och efemeriska välstånd är taget på en räkning, den framtilen med obarmhertig procent måste återgälla. Såsom en naturlig följd af ett allmänt örderf har härtill kommit, att man icke blygts utan högmodats åt sin synd. I samma mån nan kom öfverlastad från kalaset, marknaden, vuktionen, i samma grad var värden hederlig och man sjelf välkänd och frejdad. Forntida ingdomens gymnastiska lekar och begär att egra i vighet och styrka, ha förbyttsi drycseslag och begär att vinna seger i glaset. Man kan icke neka alt Ståndspersoner och de, om mest inverka på Allmogen, Presterne, ofta hafva gifvit förargeliga efterdömen. — När sjukdomen är känd, är ock behandlingen på visst sätt gifven. — Såso:n herrliga, tröstefulla kraftyttringar af menniskans högre Nf, ramstå Nykterhets-förenivgarne i våra tider. De hafva redan verkat mycket godt, dermed utt de öppnat ögonen på folket och låtit det se len fiende, som tyranniserar och plågar det ned inre och yttre förtryck och elände, och ifven visat att denna fiende kan besegras. Välsienad verkan ha redan flere ströskrifter