BERA fi: 5 AR BUNGSKHULIDS NYKTERHETS-FÖRENINGS DIRECTION; Uppläst vid allmän Sammankomst den 14:de April 1832. 3 E. år har förflutit sedan den förening bildede sig, hvilken, under namn af Kungsbolms Nykterhets-förerting, användt sina bemödanden tll minskande och, om möjligt vore, Etrotarde af fylleriet inom vå:t fädernesland. Den skall nu söke att ioför sig sjelf och infer allmänheten redovisa för sine åtgärder och den fiemgång till ändemålets vinpande, som deraf försports. Först måste vi dock kasta ögat tillbaka på den förflutna tiden och betrakta anledningarne till vårt företagande. De äro icke okände för hvar och en som det minsta bekymrat sig om fäderneslandets angelägenheter, När men ser de rysliga följderna af fylleriets tilltegande, förnämligast föranledt af hränvinets missbrukande, kan man icke undgå att fråga sig: huru är det möjligt att Svenska fulket i detta afseende kunnat sjunka så djupt? Drtta vore nästan oförklarligt, om icke man erivrade sig, atttider gifvits, då bränvins-tillwerkningen var ett regale, då förtäringen deraf på allt sätt uppmuntrades och ordet patriot öfversattes med Krögare. Ingenting tjenar dessutom så mycket att steg:a begarelsen till en sak, som att ömsom förbjuda och öm:om tillåta densamma, Genom förbudet retas nyfikenheten och begäret, Tillåtelsen medger tillfredställandet deraf, och leder innan kort till öfverflödigt bruk. Snart blir detta en vana och ett bebof, och inträffar ånyo en inskränkniug i tillfället att uppfylla detsamma, så skall åtrån progressift vexa och tilltaga. Ombytligheten af våra ekonomiska författningar i sfseende på bränvinets tillveråniovg torde således vara ett hufvudsakligen bidragande medel till fyllesiets utbredande, Men en ännu väåsentligare orsak lärer ligga uti det oriktiga begrepp, de flesta ochi synnerbet allmogeov och de lägre folkklasserna gjort sig om bränvinets beskaffenhet och verkningar. Man föreställer sig nemligen, att då bränvipet tillverkas af säden, hvilken är ett ganska närande ämne, bör extraktet deraf äfven innefatta de mest närande och kraftiga beståndsdelarne, och man har deföre ansett detsamma såsom nödvändigt och nyttigt för kroppens föda och lifskrafternas upprätthållande. Så är hkväl icke förhållandet; något verkeligen närande ämne finnnes icke i bränvinet, och det ådagalägges lättast om man ville försöka att utan att njula annat än bränvin hålla kroppen vid lif. Det visar sig då snert, alt denna dryck endast förmår att reta de krafter, som redan finnas till öfverdrifven verksambet, men ej att bibringa några nya, och sedan den starka öfverretningen uttömt all förmåga att bibehålla kroppen vid hf, skall. döden hastigare infinna sig, än om en-. dast vatten blifvit fö:tärd?, Emedlertid är det