bildat sig en större, som föresatt sig att åtminstone undvika att öfverlasta sig dermed. När man besinnar, att före de 2:nce sista månaderne af år 1830, knapt någon, utom de få som aldrig smatat bränvin, föreställde sig ens möjligheten af att man kunde vara denna dryck förutan, och ännu mindre att man kunde aflägga den sedan man en gång vant sig dervid, så bör man icke förundra sig derötver, alt framgången cj varit större än den nu visar sig. Mången har här, likasom det skett i andra länder, i det enskilda lifvet sökt för följa Föreniogens företag, och ofta nog har farhågan, att blifva föremål för andras speglosor och gyckel afhållit personer, som annars varit hugade dertill, att biträda Föreningen; Ganska många hafva aflagt bruket af bränvin, utan att teckna sig, egentligen derföre, säga de, att de ej vilja bioda sig, utan bibehålla sin frihet. Detta är ganska riktigt, om man ej har en fullkomlig öfvertygelse derom att bränvinct till dagligt bruk är skadligt, och aldrig annorlunda än såsom läkemedel, eller i nödfall vid utomordentliga tillfällen, bör användas. Men bar man denna öfvertygelse, då se vi ingen giltig anledning att ej biträda Nykterhetsföreningen, ech derigenom med sitt exempel jemväl verka till Nykterhetens utbredande. Föreningen har aldrig af sine medlemmar fordrat förbindelse att iakttaga stadoarne längre tid, än de låta sive namn i Föreningens bok qvarstå, och den, som möjligen skulle få en förändrad öfvertygelse, har således en fullkomlig fribet att följa densamma. Den periodiska prässen hari Sverige, kanske mindre än i andra länder, motvertat Nykterhets-föreningens bemödanden., Vi hafva i t!etia afseende föga eller intet att beklaga oss öfver. Tvertom hafva vi esomoftast rönt understöd, och en ellmänt läst Tidning, Aftonbledet, har med beredvillighet emottagit och meddelat undesrättel:e till deo goda sakens befrämjande. Vi hoppas således, att den kommande fiden skall visa ännu lyckligare resultater. Ju låogsammare och säkrare verket går, desto mera beståndande blifver det. ÅAtergång till det räta i ett fall medför merändels rättek se i andra felaktigheter, och nykterheten förekomrsrer äfven osedhghet i många andra efseenden, Man föreställer sig så gerna möjligheten af menniskoslägtets förädling och för.bättring, och om vi än kunna se förut att serkligbeten blifver långt efter våra förhoppningar, blir det ej dess mindre vår pligt, att ansända alla våra krafter alt sträfva till målet. Men i detta afseende, Ikasom ialla andra, äro måtta och sons nödvändige, om ej våra bemödanden skola förfelas, Bland de inkomne berättelserne, junebåller bärom den ifrån Gussums bruk följande reflexioner, som vi trott oss böra meddela, På vissa erter hafva åtskillige försökt att förmå evhälligt sammankallade underhafvan de, eller undersorterade medborgare, att savstligen på en gång ingå i Nykterhets-förening3 men vanligen hafva dessa försök alldeles mis5