toppa armar, snillrika hufvuden, verksamma och laglydiga medborgare. Statens yttre lif liknade tullkomligt dess inre. Alla regenter bade samma benåäoning, och deras större el!ler mindre anseende berodde endast af deras eget värde. Staterne förvaltades icke medelst finansoch kredit-operstioner, man hörde då icke omtalas statslån och statspapper, eller roassor af diktadt pappersmynt; man tillskref samhällena rikedomar bott i den mon de ä2gde dem; kostnader anuvändes blott i samma mon som man hade källor att hetäcka dem Man sökte sina medel blott i dett sundi kärnfulla verkligheten; och deraf härrörde detta beuvdrade, slida och friska lefnadsmod, detta lyckliga tillstånd, hvarnti aldvig fanns miss-. förbållande mellan sträfvandet och medlen, och dådet icke heller hördes ängsligt klagande. öfver otil: fredsstältda önskningar, och devna jemmer öfver svåra tider , som 1 vårt tidehvarf är så vanlig. Förtjensten helöntes icke då med det fantastiska prålet at ordenshand och olimrande stjernor, so.w, utan skada för effekten, kunde utbytas imot barnskor; man kände då icke de likaså fantastiska gllerna om adelsrang och titlar. ulan i sina medborgares aktnivg s kle man sin enda utmärkelse. Den enskilde blef icke frestad att visa mera yttre glaus, än hans verkliaa ställning tillät, ty det fanns ej än så många konventionella dårskaper som förvandlats till tvångshigter för särskilda samhällsklasser, utan hvar och en lefde såsom han ville och kunde. Delta naturenliga lif i de antika saterna, bygdt på enkelhet och sanni ng, utgjorde grundvalen för trefnaden i dessa lyckliga tider, åt hvilka vi alltid med ett slags njutning vända våra blickar. : Huru olika är icke ställningen i de moderna staterne! Här uppbäres allt af det konstlade och ideella. Sjelfva rangen emellan de Europeiska länderna beror oftast af skenet, Obetydliga: sambätllen måste, blott för sin titel al Konangarike; höja sig vida öfver den verkliga otensen af sin stäkving och sitt verkliga välsviod. Aela fivansväsendet, de jordiska wedI ns vidstrieckta rike, sväfva i den allmänna kred:tens lultiga rymder! Det blott representativa, det skenbara värdet, är satt istället för det verkliga värdet. På hvilka konstlade och invecklade finansspekulationer hyilar icke hela statshushållningeol Har icke hela systemet af medborgerbg ära och utmarkelse i de nyare staterna blifvit förvandlaidt till ett jernspöke! Och huru ellimänt skrida icke de easkilda öfver steren af sip förmögenhet för att lysa i de konstlade behofven at bögre stånd! Det nuvarande statslifvet är re: t artificiellt. genom idgen upphöjdt öfver sin sanna verklighet , likasom månen, då han skimrar genom töckendunster, svnes dubbelt större. Deralf denna allmänna klagan öfver otillräcklighet i allt, och de nuvarande staternas sväfvande existens emellan tillvarelse och för