En Tidning i Turin yttrade sig, vid omtalandet al en vyligen derstädes uppförd ny opera, om Sångersk en Mad. Tosi , att hon SÅSOM: byss tillfrisknad blifvit helsad med hondklippmnsar, och genom sin sköna sång skördat ett så stort biall, alt en duett cmellan henne och Cartagenova satt alla ahörarnes fibrer i spriltning. Så utsökta rökelser tyckas väl vara tillsäcklige att tillfr.dsställa äfven de mest öfverdrifna anspråk. Men vår Pruna Douna var icke nöjd harmed. I medvetandet al sitt eget oöfveruäflliga värde, täcktes hon de före be värdiga redaktören af Tidningen med eti brief af följande innebåll: Jag har läst Ert blad af den .., men det innehåller så mycken osanning, att jag ej vill lösa det mer. Behåll det derföre framdeles för Er sjelf. Om Ni af partiskhet icke mer vill berömma mig, så må Ni åtminstone hålla inne med Era smäådelser. Jag har alltid med enihusiasm blilvit framkallad af åskådarne. Ni gör Er sjelf löjlig, ty hela Turin vet ganska väl, att blot jag, jag allena blifvit iramkallad. 3 11