bingsthållare, hvars Squadronus-Beskälare blifvit kasserade, halva för det mästa, och så långt tillgång varit, eyvbhållit hingstar fran Strömsholm och Flyinge att insätlta 1 de kasserades ställe. Premier å 50 R dr Bico för största antal betäckte ston hafva för år 1830 biifvit tilldelade 6 Hingsthallare. Samimanräknade antalet betäckningar, som under. år 1531 blifvit verkställde af på statens bekostnad underkållae 142 Beskälare, uppgär saledes till 4,727 cller något öfver 33 ston per Hingst, hvilket antal ned 401 öfverstiger det föregående årets eller 1830 års betäckniagar. De i Skåsce är 1925 inrvöttade estohållnings stuterier hafva under aret leinst cu afkastning af 32 föl, som med 2 föl öfverstiger den beräknade minimi afkastDingen, Al de hån Länen inkomne förteckningar öfver födde föl efter 1530 ärs betäckningar har Ofver-Styrelsen invantat det förhållande, att något öfver å:del af de betäckte stocn frmafött lefvande föl, eller, att 1204 föl tillkommit efter 4,326 betäckte ston; oberäknade kastade föl och de flera, hvarom inga underrättelser iukowmit. Öfver-Styrel:en slntar med följande allmänra Öfversigt af hästkullturens fortgång i landet: Fiere enskilte personer hafva begynt med anläggandet af mindre stuterier och dervid nedlagt betydliga kostnader i avskaffaude af tjenliga afvelsämnen. Fuilblodsbingstar och ston hafva äfven af enskilte personer blifvit till landet införskaffade, Allmogen har genom act af possessionaterne gifna exemplet blifvit uppmärksammare på hästkulturen, och den förut radande fördomen mot stora hingstlars begagnande för deras smärre ston för det mesta blifvit öfvervunnen. De fleste af Eder Kongl. Maj:ts Cavalleri och Art. Reg:ter remontera nu mera uteslutande med 1 landet uppfödde hästar. Endast de båda Skånska Indelta Cavallerie-Reg:ten erbålla ännu några få remonter från Danmark; dock kan, enligt Regementschefernas uppgift, antagne Danske rementernes antal sistlidet år ej anses bafva uppgått till mera än 3:del af hvad för 6 ä 5 år sedan var vanligt. Den redan för harden varande tillgång på i landet födde hästar, jemte den öfvertygelse man genom erfarcubeten redan vunnit om Svenska hästens i flera fall stora företräde framför den Danska, hvaribland i synnerhet bör nämnas dees våda större uthållighet och oömhet i alla afseenden, har varit orsaken, hvarföre man nu företrädesvis förser sig med inhemska hästar. Den häraf följande ärligen minskade import at hästar, syunerligen från Danmarks visar sig tydligen af Tullspecialerue under de sednare åren. Ehuruväl Dan nark iger flera utmärkta hästracer, ärdet sannoliki, att af de 25 till 30,000 hästar, som årligen derifrån utföras till andre länder, de murt duglige kommit till Sverige, en naturlig följd så vä! af de här i landet varande vida lägre hästpriser än; allimänbet i de ficeste undre länder, som ock af cn ofördelaktig kurs. God tiligång på bästar för jordbrukets och Armåeens behof saknas ej heller i landet; till och med förspörjes redan från åtskilliga orter, 1 synnerhet Vestergötbland, klagan öfver bristande afsättning derå. Pa större vagnshästar och luxhästar är dock ännu brist; det är ock för det mesta endast sådane som na mera från Danmark med fördel importeras. Men sedan man äfven bär i landet vunuit den säkra erfarenhet, att stark föda inom hästens första år så väsendtligen bidrager till dess storlek, kraft och utbildning, kan man hoppas, alt denna erfarenhet skall sprida sig och allmännare efterföljas af flera hästuppfödare , hvarefter ofvannämnde brist snart skall kuna fyllas. Försök att från rikets sydöstra delar till Tyskland utföra och försälja Svenska hästar, hafva 1 smått. blifvit finorde: och söm dessa försak sivdeles förman