ansplak tll det nopgsta, vVI Hadt och ofta upp
manvat den att granska och kriti era. Vida-
re Rn åste vi inse att, urder en tidpunkt då
hela Stats-Kroppen synes i alla siva detaljer
stå på osäker grurd, då nästan alla företog
mer eller mindre misslyckas, så är man så
van att fördöma både planer och utförande!
derat, så benägen atttage för afgjordt en all
män upplösning, att det icke skulle väcka
någon serdeles förundran, om hela Ivo ättnin:
gen, enligt den allmänna ordnisg tingen
synts antaga, blott uppstätt för ett åter, ef-
ter en kort tid, ramlo, Man ihågkomme
dessutom, att Svenskarne i allmänhet före-
brås lättsinne i att hastigt fatta, men lika
hastigt förlora förtroende för hvad det va-
ra må, För mincdel erkänver jag vål icke
detta såsom ett nationelt fel, utan blott såe
som en i alla de länder igenfinnelig effect,
jer samma orsak verkat, nemligen hinder för,
eller ovana vid offentlig granskning. AI de
länder åter, der denna granskning i sekler
varit frigifven och blifvit utvecklad der går
d:t väl trögare att förvärfva, men eckså ic-
ke så lätt, att förlora erediten, om den nå-
songång förtjenat ett vara god, J:, der kun-
na gamla institutioner, äfven sedan de blifvit
behaftade med många missbrut, länge motstå
ett grundadt klander, emedan den större mas-
san, som icke personligen deltager i gransk-
rvingev, i det längsta förlitar sig på de om-
dömen, om fordom hufsvit fällde, deremot
den med varsamhet emottager de nya proj:c-
ter som erbjudas, äfven om deaf höga aucio-
riteter st .rkt recommenderas,
Den som inger det raturliga i detta för-
båflinde, får liksom en ledtråd för att ut-
finna, för hvad slags klander denna Skola e-
gentligen är utsatt, under närvarande period,
då den förut stått ganska bögt i almänna
opinionen. Ja, man kan med tilibje!p deraf
lesa sig fram till hvad det är, genom att ef-
tersisna hvad det icke är etler rimligen kan
vara.
Det kan väl icke vara därföre man kland-
rar Skoler, att Gossarne bebandlas hårdt el-
ler omenskligt, då icke en enda ö:fil eller
hårlugg nånsin utdelas. Från andra Inrätt-
ningar, der kroppsliga straff nytijas, sker tä-
ta utmönsltringar, Denna åter anser man nä-
stan skyldig, att genast corrigera de stygga-
ste ovanor och det utan att straffa!
Att Gossarne förtärs god och tillräcklig fö-
de, att på det hela friskhet och kroppslig ut-
veckling befordras lika mycket, om icke mer
än vid någon annan skola eller peosions-Io-
rättning, derom har jag ej hört mer än en
för Skolan ganska tillfredställande och rätt.
vis opinion. Och månve hvarföre? Jo eme-
den härom kan man med blotta synorganen
öfvertyga sig, då man ser gossarna vid en
mönstring eller vid en måltid, I denna del
talar dessutom det jemnförligen ringa anta:
let af sjuka, och att ingen enda vid Skolan
dödt, på det bestämdaste satt för oss. Håä-
af borde väl allmänbeien göra den siutsats,
att den strangare fordran på snygghet och I