DIC TAMEN. Till Hillska Skol-Direktionens Protocoll den L2 Mars 1832. Sedan Direktionen sorgfälligt undersökt och. bemödat sig att afbjdlpa och för framtiden förekomma sådune tvistes och mindre cordningar, son: blifvit specielt anmärkte och devaf sem lige ehuru nödvardige att underkastas raltelse, I kväl ingalurda, i min tavka, bordt förarleda till det allmänna klander som, enligt bvad Skol-Rådet i deras Protocecll sjelf uppgifver, blifvit rigtadt mot Skolan på sednare tider och beilket, efter bvad jag äfven hört, skulle hafva föravledt flere föräldrar och målsnän att tega sina gossar häribårs så torde det icke vara olämpligt, att bjuda tillatt utreda orsakerne och ådagaligga naturen af detta klander. Sådant är väl en ganska svår sök, emedan ivdividuella motiver till missnöjen kunna vara oräkneliga och yttringarne deraf ännu icke fått någon bestämdbet, Det är endast i 2:ne fall, new, genom Pr Grefve Bores anmärkvingar om vården af de sjuke och öfver renligbeten i allmänhet, samt fr Giefve Strekelbergs specifika erinringar i bref till Intendenten, som man har vågon såker ledning öfver klandrets beskaffenhet. Direktionen har i dag derom serskildt fattat beslut och vidtegit åtgärder, men i allt öfrigt har det allmäna klendret förekommit mic som ett doft, oredigt sork. likt vädrets susande I motsalta ristningar, då man ej vet bvadan det kommer eller hvert det går. I samma män det vore össelist, att alla som hade evmårkningar att göra, ville likt nys: bemälte Hersar specificera och motivera dem, så att tillfälle l;mnades endera att vederlägga dem eller rätta felen, 1 samma mån lärer det vara omöjligt, att följa alla spridda ljud, eller att Ita sig tillbaka till samtliges specifika grund. Likval går det icke an, bvarken att lålsa som man icke börde dem eller att underlåta en vo3trann avalys öfver de allmännare orsakerne dertill. Det förhåller sig icke wed sår Skola som med de på allmän bekosteal in:ättade, Om en sådan än blir aldiig så oduglig, och om den än skulle blifva aldeles tom, så fortfar etablissementet i alla fall; Nar, efter en tid, en bättre eftersyn iaktages, fylles den åter och ingeating stör dess tillvars. En publk. stola är ej gerna utsatt för ett så beskalfad: klavder, att enskilde tillåta sig föreslå för änvdiinga. i styrelsee IHer system; De oordningar som inträffa, om äfven af och gröfsta beskafferhbet, skyllas meirendels endast på gossarna. De vanartiga utdrifvas, men lärarne och styresmannven sitta såkra i sina stolar, som bade de icke den risgaste andel i hvad som skett, Här helt annorlunda. Denna skola hvilar helt och hållet på allmänhetens förtroende; detta kan icke betvingas med ett kallt elter tyst förakt för y!tradt klander; om afven ef den aldra orimligaste art. Det ar fåfängt att ifra mot enskildtas sjelftagna