ufpruta en hårsmån af sina a barhet, värda utvä att inför hela landet bränn märka alla dess dyrbaraste inrättningar, såsom innebärande frön till oordning och anarki! (Ny och djup scnsation i hela salen.) at ol! anspråk asen, M. Hrr, tillåten mig säga, alt landets angeläI ställa saken till rätia. genleter icke gå framåt, att vi hvarkenp erhålla fred eller säkerhet, att vi icke närma oss det lyckliga ögonblicket, då ordningen skall hyila på en fust grundval, (hvilket ögonblick jg likväl hoppas en gång måtte komma) om vi uli deona tribun endast öfverlemna oss åt dessa avklagelser, dessa våldsamma uttryck, hvilka vi så ofta baft den smårtan att här höra genljuda. (Mycket bral mycket bra!) Mav maste i landets intresse veta, att afstå ifrån detta passionens språk, och försöka till botten med sakerna, för att söka ka om något annat botemedel icke finnes emot det onda man hittills betjenat sig. Det synes mig, som om det onda, plågar oss, berodde på två saker: säkert har gg teke den lyckan, att hela kamaren i deno gå : na punkt de lar min opinion; men jag förklaI bedörba sinnesrörelserna, sar, att det är min Inverligaste öfvertygelse, som jag uttalar. (Hör! Hör!) Det synes mig, att vi hafva ärft både från PP ft v FH Lf förmodar jag ait de icke dritva sin iebillning vidtager ministeren den beklagansända derhän, att tro det kungliga majestätet vara förestäld: 1 deras persover (skratt). Vare härmed huru som helst; om det lå något opassande uti förklädningen, så ullbörde det municinal-styrelsen att mellankomma och Men hvad hände nu? Regeringens makt har utvecklat deu materiella styrkan, med alla dess tillhörigheter, och utan allt dröjsmål, förmodligen dertöre, att det är under en sådan makts värdighet alt gifva med siz eller underbhbandla. Nå väl, M. Uri! detta är sannt; just af sådant skäl, som Regeringens makt också aldrig bör handla utan den största försigtighet. (Ganska bra!) Det är derföre man bör O men det är söka undvika dess omedelbara beröring med folkmassan; och det är derföre som styrelsen upptäcj sjelf måste vara intresserad af att mellan dev och folket finnes, till och med i eröfrade länhvaraf vi plågas, än det hvaraf I der, en mellanmakt. Hvarföre? Emedan municipal-makten, elbvilket j ler en sådan som beklides af personer, hvilka enskildt förtroende på frukta och bättre kan hejda deras utveck: äro kända och äga stället, mindre behöfver ling, lugna sinnena och I stöllet för våldet använda mildhetens och försoningens mede! med den öfverläzgsenbet, som deras personliga kejsaretiden och restaurationen elt styrelsesyI anseende hos mängden ingifver dem. stem, som gör, art makten i denna rikets medelpuvkt utan någon mellanlink agerar emot de 001 rdningar, som utbrista ibland befolkninge Pp Pp ovin: erna. Vi hafva icke nog vara vid de saker, som tichöra en municipal-styrelse (i centern: abal Vi förstå icke, att på ett nyttigt vis använda, I vi återställde då ordningen under jag vill icke säga i frihetens iutresse, utan äfven I maktens, I intresset för dess bibehållanår, derna omätliga bevarande kraft, som födes och utgirifiån folkets egen makt (mycket bra! kroöt i centern). Jag pel, som ännu äro helt färska. Är om en karnevals-fars, der några utkladsirgar .... (1 centern ch! oh! gå på! gå på! En af ministrarne småler föraktligt). Emedlertid har jag hittills trolt, att karnevalen bade vissa fitbheter. Er Jaubert: mänt skratt). oanständida Odilon Barrot: Jag bar trott, att det till och med i den aflägsnaste ålderdom och under de mest ab-oluta och despotiska regerinar var en tyst öfve;evskommelse. att överse med te afsteg från den vanliga konvenansen, som skedde under denna bögtid, och att aldirig någon karnevals-förklädning, den måtte vara af hvad slag som helst, blifvit ansedd som en stats-affär. Man har sagt, att en af maskerna hade en karakter, som man under ingen kunde ursikta. Detta äl hb varken ar rättvisans tjenare, eller af tryckp:essens erganer i Grenoble. autorite halva icke n . ss 4 eg oo I 1 An . bekräftadt någon Ibland Municipaltern: förevändning ; ämnt elt ord derom, vill såsom bevis härför åberopa exemgifva öfver nyssnämnde tid, det fråga; Men detta var i Fastan. (AllI ordnade krafter lp i Ministern för undervisninger: Det hade Ni bordt säga i December 1830. (Odilon Barrot var då Prefekt i Seinedepartementen). Hr Odilon Barrot: Ja, Vr Minister; det ä derifrån som jag hemtar mina exewpel. Då fälldes icke en enda bajonett mot folkinassan; omständig heter, vida svårare än dem, under hvilka J användt helt andia medel; vi återställde ordningen endast genom municipaimaktens moraliska styrka (Lifligt bifail på flyglarna). Det är ett vittnesbörd, som historien skall alt muvicipalitenationalgardet endast genom den uounder den farlitet och raliska styrkan frälste landet gaste krisis det genomgålt. som Regeringen disponeiar, bör aldrig sättas I rörelse anvat än under så svåra omständigheter, då alla underäro vavmäktiga de sjelfva förklarat det och påkallat centralmakten för att förskaffa sig sjeliva gehör. Se der efter orundsatsen. Den matericlia styrka, 19 Gad min tanka denv rätta Styrelseg Om Regeringen hade följt densamma, skulle hon hvarken haft att beklaga sig Öfver nationalgardet eller inunicipalmaktenv 3 de skulle bida vara hennes stöd, och Reseringen skulle iewe endast vinna lugnet, utan äfven bibehålla folkets tillgifveuhet. I annat Fall är borgerskapets nch folsets styrka icke 1 a annat än en onyttig dekoration åt styrels sen , som mera besvarar än tjenar den-amma, 0 r rom Det måste utsägas, M. Hre! Deona vana ati använda den vävnade styrkan direkt och omede Iba art emot folket, vid hva: j; anledning mn A . . 4 r un icke jag I delas sanna Or ket i passe före Var I 3a P mare tro, hade vom Ia anmä iutag med först blifv Nu att I ta al ten ä t Hr tuiel. ita man hade måste terna blott ilasir pat a De tälle den v marsd hade dra. stol Ss sola! (Åfbr ia ler Oc och bland för d Ha milita hade IKonn Bor neval. hat fi på th sin Da ten bit! änn sa RON