Aa Soult , som under Napoleon var känd såsom en af hans minst samvetsgranna härförare, så i ett som annat afseende, men som under re— staurationen sågs deltaga i andeliga processioner och, efter de devota personernes brak vid Ludvigs hof, ofta sågs gå i messan med en Jockey bakom sig, som bar en stor psalmbok eller såka!lid livre dheures under armen.) den andra med eva ofantlig lavementsspruta. (Marskalken Grefve Lobau lät, som bekant är, vid ett folkupplopp, brandeorpsen framrycka och öfverspruta folkmassan. Han kallas ock sedan dess, efter en af runda bordets riddare, blott med en liten skirlnad i stafning: Grefve Lance Feau (Lancelöt.)) På första vagnens kuskbock föreställdes Conselj-Presidenten, sittande med rosenfärgade tyslar i hand; hästarne styrdes dock af en Engelsk pos tillion.. Fyra högmagade (ventr ussscentermenniskor par excellense) deputerade sutto 1 vagnen. I den andra vagnen fördes en colossal figur (Budgeten) utstyrd med Biskopsmössa, på hvilke en ordet milliard lästes. Framför denna vagn gingo två personer, hvilka skulle föreställa ett Län och en supplementareredit. En Ryss och en Österrikare slöto tåget. På detta sätt gsenomtågades gatorne. Härvid föreföll dock ingen serdeles oreda; men den till aftonen annoncerade maskeradbalen, åt hvilken stadshoarne mycket på förhand fröjdat sig, blef på prefektens befallning inställd. Na sarmlades en hop uogt folk utanför hans fönster för att gifva honom en charivari, då plötsligen elt compani af 35:te regementet föll öfver dem och sårade omkring ho personer. Ingen uppmaning att skiljas gafs före anfallet. De lycnde möttes af ett grenadier-compani, uppställdt ett stycke derifrån och behaudlades på samma sätt Personer, som icke begär de mer än alt lå begifva sig hem, qvinnor och barn gerombhbörrade s, och de funnos, som fått ända till 4 bijonettstyng; under detta slagtande möttes troppirne ejaf det ringaste mot-: stånd; men den högsta ovilja fattade alla vid undervättel en om våldet och inom en half timma var hela staden på fötter. AHa öpna platser innehades af solliter; men folket uppref stenlägg ningen och bariicader ade sig; detta börj de kl. 9 om aftonen, Klockan 2 på morgonen samlades municipalvådet och kallade folket till vapen. Ingen utcolef. Klockan 3 pi morgonen tågade folkmassan till Prefecurhbotelet, inträngde och sökte Prefekten feerallt, men ban hade i tid gömt six, vå att alla elterspaningar voro förgälve. Vid middagstiden visade sig Nationalgudet öfverallt i uniform, utsände patruller, besatte vakterne m. m. Befälhafvande Generalen och Caommendanten arresterades. Folket fordrade emedlertid med stor haftighet att tropparne skulle lemna staden jemte antoriteterne. (reevalen skickade en comir till Lyon, för att begära för hå latingsordres. Umedlertid fortfor? mon bela dagen och påföljmde natten med att barricidera och förskansa sig på allt sätt