stillatigande tillåtelse; och — en märk värdig finitiva; men Belgerna hade en provisorisk Stysak — alltsedan Polens särskilda delningar, sedan traktaten i Pillnitz 19:15 och ända till närvarande tid hafva de tre magterna oafbrutet haft samma vilja, samma intressen. Deras förbund uppenbarar sig ännu 1 dag både på Tyska Riksdagen och conferencen i London. Det är åt detta mägtiga förbund som J bören rigta Edra blickar, och Edra betänkligheter. Det är från detta förbund som faror kunna uppstå både för Europa och för oss. Midt under alla de stora vikenas tillväxt i mast, hafva vi stått stilla, och stå ännu på samma punkt, Frankrikes politik har alla tider varit, att understödja de små staterna. Sålunda beskyddade vi de Tyska Staterna mot Österrike och Preussen; sålunda skyddade vi de små 1talienska Staterna mot Österrike. i Efter Julivevolutionen kommo naturliatvis de små Tyska staterna att söka stöd, hjelp och kraft uti Paris: men tillbakavistes. Efter Juhrevolutionen hafva välicke sjelfva slalerna gjort detsamma uti Italien; men folken sökte stöd och hje Ip; de uppreste sig. Den första revoutionen i Bologna hbetraktades af oss med likgiltighet; det första steg, som vi tagit för att sysselsätta med de andra slaterna, var exneditionen till Ancona. (Allmän rörelse af nyfikenhet och uppmärksamhet.) Hr Conselj Presidenten har varit så sparsam på förklaringar I detta afseende, att jag för rain del knapt vet hvad jag skall tänka elicr säga om deuna expedition. Är den populär? — Då är den ju en Krigsförklaring mot den Heliga Allianeen Ar den i Heliga Alliancens intresse? skulle man ju hafva väntat, tills Påfven begärde vår intervention. Tvärtom har Påfven protesterat. Mina Herrar, hafva vi gjort en expedition som hvarken är populär, eller enlig med He liga Alliancens grundsatser, utan midt emellan. . Se der en obestridlig juste milieu! (Allmänt och utkållande skratt.) OSS Då Hvad skall vår expedition uträtta? Hvad parti: skall han taga? IIvilka intressen skall han understödja? Jag vet det icke. Her Conselj-Presidenten har bevarat sin hemlighet. Om han har någon hemlighet, (ny munterhet) så hör det icke mig till att yppa den. (Röster till böger: bra! ganska bra!) Det är emedlertid en åtgärd, som jag anmärkt i de allmänna Bladen) ty enskilda bref hafva ännu bunnit det sätt å varpå en Officer, en aktningsvärd man, upplydlt sitt hvärf. (Bravorop på ytlersta sidorna.) Jag vill icke tndersöka om de ordres han fått dåliga, ankomma — det år . 12 Icke voro goda eller om de bebagade Herr Metternich cHer IHofvet i Ron; nog of, man hade givit arm ordres 4 M så A 2 att bemäktiga sig Ancona, han uppfi ylide dem oc säsoin det egnar en Fransman. (Bravo). Hen kön icke i nödvändighet ati slåss han her I t DÅ D 4 f r bj Orc 1 ) o 1 2 på r 4t 1 relse med en viss stolthet, och denna provisoriska Styrelse förkastade de 11 artiklarne. Då gjordes åter en traktat i 18 artiklar; denna blef bestämd såsom ett oeftergifligt villkor för Lropolds utväljande; den skulle ock vara orubblig; Conferencen skulle icke tillåta att man afvek derifrånz — den förkastades af Holland. Slutligen gjordes en Traktat i 14 artiklar; den var, liksom de andra, oåterkallelig , och definitif i den aldra högsta grad; den antogs af ingen. Er Perier: Ar Mauguin: Det är ett misstag. Jag talar endast om de två verkeligen intresserade pertierna, eller, om Ni behagar, om Holland å ena sidan och Nordens tre Magter å den andra. Sannolikt skall äfven denva traktat undergå nya modificationer; men skola de väl blifva antagne? Der hafva vi nu tre traktater, som icke blifvit antagna, och — en oerhörd sak i diplomatien — Conferencen har undertecknat dem, Ambassadörerne hafva undertecknat dem; men de hafva blifvit ogillade af deras Cabinetter. Om det funnes stora och vigtiga skal, hvarföre de stora Magterna vägra sin stadI fästelse, så skulle man väl höra af dem. Men ett erda ord om dessa skal! Det är icke frågan om skuldens delande som hindrar ratificationen; ty Engelska Ministeren har sjelf förklarat i tribunen, att Belgien får betala vida mer, än det borde. Men tre invändningar äro väckte af Konungen i ilolland, nemligen om segelfarten på de inre vattendragen; om väg öfver: Maestricht och Sillard, som man beviljat Belgerna för kommunicationen med Tyskland, och för det af en andel i en tredje om utbytet Limburg mot en del af Luxemburg. em Talaren sökte nu visa att dessa invändningar sakna skäl och billighet 3; han anförde att seoelfart på in:e vattnen äro ömsesidigt beviljade emellan flera Europeiska nationer, såsom t. ex. Preussen, Ryssland och Österrike beviljat hvarandra fri segelfart på Polens floder, och Preussen och Hanover åt hvarandra upplåtut sina floder, och till och med braket af hvarandras hamnar o.s.v. att till och med i 18:35 års traktat finnas exempel att Magier ömsesidigt upplåtit åt hvarandra till och med militär vägar 3; — att Holland har flera fördelar af Buxemburgska och Limburgska byteshandeln än Belgien; — att man gifvit Holland en ordentlig då man lemnat Belgien öppet och försvarslöst, och att Engelska A steren yttrat alt, om någon har skal till klagan, ro det åtminstone icke Holland. Då man sålunda de Stora Masgterna utan allt värde; då på klagomål som hafva så föga grund; in derhbålla spänningen i Europa och bibeI så Devännine 3 Sr äns , Tivnis så äl fortfor han, ser hålla sig fast vid inkast de lägga så myr ken vigt då — 2 CC: ad com kostar den anciter orga tribi hvar olyc Frar öfve folk: folket Se Den känn ena resta parti lister ende ten c trar, De en di 1330 som Hv ma ss äfven söndr ölver klart Mc srun bestå Hv gon i hade för s De arist gente och hata ötver Se oss fi oss k voraj Vi så m skola ir fr (Ör s stri, det r nu De e för mors