dighet är, att silke år 1826 infördes till: belopp af 36,430 skålpund, men år 1828 deremot blott 30,800 och 1829, 25,757 skålpund. Införseln af sidenväfnader åter har icke haft något jemnt stigande eller fallande; år 19826 infördes deraf omkring 47,000 och 1829, 46,00v alnar men 1827 deremot blott 26,000 och 1823, 17,000 alnar. . Förhållandet med denna vara är fullkomligt sådant, som man hede anledning att vänta sig. Den förbrukas mest af de förmögnare klasserna, och detta, äfvensom de fasonerade sidentygernas stör:e beroende af modet, samt sjelfva råämnets dyrhet gör, att de svårligen kunna blifva föremål för en vidsträcktzre afsättning inom landet, så att manufakturerne i denna de! kunna uthålla någow täf lan med de Lyonska och Tyska fabrikerno, hvarest nya mönster för hvarje månad och stundom hvarje vecka omvexla. Emedlertic synes detoss icke vara något dåligt tecken, all införseln af dessa slags våfnader står på en så låg numerär, att silke och sidexsväfnader tillsammans icke uppgå till mer än en sjuttondede!l af blotta artiklarna bomull och bomullsgarn, hvilka erhålla en ytterligare förädlivg inom landet. Om vi efterse artikeln ylle, så finnes införseln deraf hafva under de fyra ofvannämnde åren förhållit sig ungefär som zilfrorna 44, 48, 49 och 86. Den har således stigit betydligt; men om man undersöker, uti hvilka artiklar detta stigande egentligen består, så är det endast i Bombasin, som åren 1826 och 27 infördes till belopp af 344,co00 alnar, 19825 till 392,000, och 1829 ända till 719,000 alnar. Nu är bombasin en vara, som för närvärande aldeles icke tillverkas hemma i landet; och attiden vexande införseln derafunder samma tid somaf råämnet bomull och bomullsgarn varit i tilltagande, bevisar således endast att förbrukningen haft ett ovilkorligt behof deraf. Följaktligen finnes ingen enda omständighet, som ger anledning till klagan öfver den såkallade fria införseln af utländska manufacurvaror. Den erfarenhet, som ofvanstående resultater gifva vid handen, kan mångfaldigt bekräftas, om man i importförteckningen ytterligare genomgår andra artiklar, hvilka äro föremål för täflan mellan inhemska och utländska manufacturer. Den ger samma lysande bevis till den fria handelns förmån som det Huskissonska systemets antagande i England, då tullen på främmande manufacturer nedsattes; och vi hoppas att Regeringen, då både förnuflet och erfarenheten förena sig till bevisaude af detta systems allmänna och enskilda håtnad, måtte fortgå uti en conseqvent utveckling deraf, och låta alla sådana toma skrikghalsar, som hvarken vilja gifva eller taga skäl, trösta sig med att få skrika, till dess de storkna i harmen att se sig vederlagda i alla förnuftiges ögon.