Article Image
LAKE MUUT IeH el SVE Sv 2 YTAUBSDBIUU Ue De Ve Detta förorsakar väl en liflig communication orterne emellan denna årstid, och ett korsande i alla väderstreck af tionde-körandes hvad staten vinner derpå är svårt att inse, men lätt uträknadt hvad räntegifvaren förlorar. Skara läroverk uppbär en betydlig del af sin kronotionde i — Småland, Vanligen uppsäges spanmålen före Thom2e dag till leverering in natura på framdeles utvist tid och ort. Vid levereringsstiden utsättes elt visst pris på tunna, icke alltid efter iänets markegång utan ofta efter eget godtfinnande. Vill ej räntegifvaren lösa, så anvisses han att leverera in natura 6 mil från sitt hemvist. Vid framkomsten casseras måhända hans spannmål och han nödgas enlingen betala I å 2 Ridr på tunnan, eller köra tillbaka och betala efter det utsalta priset. Detta året har, likt alla år då spannmålen faller vid levereringstiden, varit rikt på dylika händelser. Vissa orter kunna ej prestera korn, utan alt förut anskaffa det på 4 åå 5 mils afstånd. De föredraga derföre att lemna Råg och som Rågen altid är 12 Ai 15 proc. dyrarare än kornet, så har detta venligen lyckats så ait varan blifvit emottasen. Men i år säges detta hafva misslyckats den Otsatta permille-afgiften gör 2,000 r:dr banco, och dermed jemföra skattebeloppe! 140 r:dr. Detta kovtributions-belopp åtgör fulla 7 procent af hela värdet — och jordbruket dock ger sällan mer än fyra. Man må icke föreställa sig, att de här citerade exemplen äro sällsynta undantag från vanliga förhå!landet. På alla håll återfinnas samma förhållanden, att den sjelfegande bemmansåboen icke längre är den gamle, frie odalbonden, ntan mera kromans dagakarl. Hvarje landtman vet, att mångfaldiga exempei förekomma vid Tings-Rätterna, då omyndiga barns hemman o,. 8 v. utbjudas på arrende, utan att finna någon, som kan gifva något för deras begaguande. Detta förhåliande är äfven vitsordadt af Hr Forssell uti dess högst förtjenstfulla statistik, bvars uppgifter äro bygde endast på offentliga handlhugar, Denna författare erkänner, att folket i Sverige är i allmänhet vida 1tyngre backattadt, än i England och Frankrike, sarat ett skatterna på jordbruket öfverbufvud i summa uppgå till fem procent af grundispitalet. i Det fr icke utan stor vigt, då en så skarpsynt beräknande förf. yurar efter kalkylen öfver skatterna: I de stater, der folket , äfven under djup fred, icke finner den ringaste lindring i sina bördor, der försvinner så småningom detta folks förtroende och kärlektill sin styrelse, sortn det, visst icke utan skul, anser sakna vilJa och kraft, att mota det aristokratiska Pelier hierarchiska elementets öfvervigt, hvartill i våra dagar ytterligare får riäknas en Ofta öfver behofvet talrik embetsUmenna-persopal , hvars anspråk på ökade löner och förmåner aldrig kunna mittas.

16 mars 1832, sida 3

Thumbnail