HA vy LIUCUdAN ULlilld Udd (Iilldli0 DECSUATIST) al framför andra ställd under den heliga Jungfrun3. serskilda beskydd. H:s M:t bar ock dermed velat förena firandet af årsdagen utaf Eders Helighets uppstigande på thronen. En ganska liflig debatt ägde, vid emottagandet af detta bref, rum inom den Påfliga QConseljen. Emedan brefvet blifvit öfverlemnadt till Cardinal Rohan, tillhörde det honom, enligt den etikett, som vid Påfliga hofvet är fastställd, att meddela bevis öfver mottagandet; men på Cardinalen Lambruschinis föreställning, beslöts att Cardinal-Stats-Sekreteraren skulle i Påfvens namn besvara brefvet, hvarigenom detsamma tillerkändes karakteren af en diplomatisk note, och hela correspondencen fick en officiel egenskap, såsom en kommunikation meilan 2:ne suveräner. Nationens hemligheter komma vanligen ganska snart till allmänhetens eller åtminstone de fremmande diplomaternas kunskap, och vid detta tillfalle drogo vederböraade sjelfve försorg om, att Franska ambassadören genast underrättades om hela förloppet, ett bevis, att man just icke gör sig serdeles besvär för att skona Frankrike, och icke heller serdeles tycks frukta för dess vrede. FRANKRIKE. i Discussionen öfver budgeten går väl långsamt, men dock säkert (såsom ordspråket lyder) sin våg fram, till kontribuenternas fickor. Den lider en eller annan dag afbrott genom upptagandet af bifrågor i annan väg. En sådan förekom d. 23 Febr, då en af depulterade kamarens ledamöter, Hr Teste, uppläste berättelsen från den Committg, som fått sig uppdraget, att pröfva det af Pärskamaren förändrade förslaget om Ludvigs-festens afskaffande. Comitten föreslog oviltorligt förkastande af Päörernas förslag om festens afskaffande, framstäldt i orden: Lagen af d. 19 Jan. 1816 är upphäfven. Kamarer företog Comittens betänkande till pröfning, det skreds till omröstning, och Pärskamarens förslag förkastades enhälligt. En enda ledamot, Hr Andrå från departementet fZZaut-Rhin, röstade för antagande. Comittdns föreslagna nya redaktion till afskaffnings-beslutet anvtogs med 262 röster mot 26. Det tyckes af den oerhörda omständighet, att förkastandet skedde enhälligt, som skulle dep. katnaren ändtligen börjat taga humeur öfver det tysta förakt och den kalla nedlåtenhet, hvarmed Pärernas majoritet behandla densamma; eljest vore det väl knappast tänkbirt, att en Kamare som vid alla öfviga tillfallen är en vild tummelpiets för motsaita opinioner, just vid detta, då på köpet frågan 1öfer ett ämne, som i de mot hvarandra kämpande partiernes ögon, ur en rent politisk synponkt, är ingenting miadre än likgiltigt, alt, säga vi, under sådana törbållander, en ec-bällighet, bittils utan exempel, skulle eca rum, Men fortgår det på detta sätt, blir antagonismen mellan den valda ech permsnenta Kamaren en formlig corps-sak, föreså Kemrarne nationen med ex-mplet af ett iebördes krig för poiat-Ahonneuren , så tillståa