pjeser komma att bero på en Styresman, som inpnu anses för den mest ortbodoxa anhänvare af den gamla Fiansyska skolan i vilte:beten, Vi vilja nu endast nämna några ord om sjelfva den plan, som erbjudes åt den allmänhet, hvars u: derstöd åt företaget begäres. Då man vill ställa sig i spetsen för ett företag, till hvars utförande främst erfordras de egenskaper, som tillhöra förmågan att orsanisera, så synes det oss som man icke borde framkomma med elt project, löjligt till den grad som det ifrågavarande, som väl innehåller några löften, utan garanti för dess uppfyllande, men icke en enda närmare uppgilt, om planen och dess detaljer. Hr L. ämnar uppbygga ett tbeaterhus och å nyo uppsätta machineri, dekorationer, kostymer m. m. till — märk vål — en nationaltheater, värdig upplysningens och smakens mest vidsträckta fordringar. Kostnaden för en sådan anstalt kan väl upptagas öfver, men säkert icke under 200,000 R:dr Banco eller till 2000 actier, — och likväl finnes icke ens en anvisning till någon utförligare prospektus; och likväl vill Herr A. Lindeberg att allmänheten skall på hans blotta försäkran lem na sina penningar, hvilka det sedan tillkommer honom att använda. Hr Lindebergs litterära reputation är visserligen stor, men den som något känner affärer, vet att en sådan icke alltid gäller såsom penningevärde, och på sitt ärliga ansigse är det nu för tiden icke nog att bygga, ifiåga om företag för hvilka hundradetusental erfordras. Vi skulle deriföre, då vi uppriktigt önska framgång åt ett sådant företag som Hr L. bragt på tapeten, råda och föreslå honom. såsom oundgängliga vilkor för dess realiserande: 1:0 Att uppgöra ett i möjligaste dealjer utarbetadt kostnadsförslag, så att de blifvande actie-egarne må till betryggande mot örluster äga annan probabilitet än Siockvolms-Postens försäkran; och 2:0 Att Hr L, örsäkrar sig om några täta kepitalisters besågenhet såsom grunudfond för affären, invar van derom anlitar en allmänhet, iaoför hvilsen han sjelf nyss gjort sig den mödan all vederlägga den Tyske brefskrifvarens beskyllling att vara gehirnlos. ) ) Ordet gehirnlos öfversattes af StockholmsPosten orätt med förståndslös; dess utgifvare lärer icke ha erinrat 8!g ett motsvarande uttryck i Markalis sömnlösa nätter, som tillika angifver källan, hvarifrån den Tyska srtikeln bärflutit. Den lyder så: ?Sonen af ugglan, han, den hjärneberöfvade Markall.