SAVE, HFAMURRLIALVP UIP ludd vlIU Cu FRUN ning; men deremot bevisar man grundligen i 1 en diseussion, som upptar halfva dagen att t. ex. den Bureaun, det departementet kan kjelpa sig med två vaktmästare i stället för tre, bvarvid man ej försummar att Catoniskt deklamera öfver, :hurå det enskilda intresset måste vika för det allmänna, och huru hvarje Fransk medborgare — den indragne Vaktmästaren är måhända på köpet Julihjelte och dekorerad; naturligtvis så mycket ifrigare Stoicus och fosterlandsvän — bör veta uppoffra str egen existence, blott staten räddar en skärf. Lyckligtvis för Staten, som gör den stora besparingen, olyckligtvis för sig sjelf är Vaktmästaren icke deputerad eller springgosse åt någon sådan; — Honom återstår blott att, såsom Cesar,, dölja sig i manteln och falla — på fäderneslandets altare!! På detta sätt veta Ministåren och dess anhängare att småningom genomdrifva hvarje anslag afstörre betydenhet, under det de gifva de smärre till spillo om så påferdras. Visar oppositionen sig någon gång mycket motsträfvig, så åkallar man gudinnan Pawvor, som äfven hos de gamle bade sina tempel, och skrä22erkararen med Carlismens åkerspöke, eller Demöcratiens lede frestare, den der uppgifves vara för dörren färdig att uppsluka alla de fyrabundrafemtio — och Budgeten drar sig igenom. ; Le Temps inpehåller med afseende härpå i ett af sina senaste nummer, några reHexioner och uppgifter af intresse, egentligen föranledde af debatten öfver anslaget till Nationalgardets öfverbefälbafvare Gref Lobau och hvilka vi här meddela: Marskalken Lobaw äv Justemilieus man, oppositioren förlåter honom aldrig att hafva undanträngt den gamle LaFayettes I en liflig debatt har den velat alldeles frånröfva honom anslag såsom Nationalgardets anförare; och släppte det dock ej utan att derpå afpruta 50000 francs; men de hemliga medlen som äro uppförda på Inrikes budgeten, till en summa af icke mindre än en och en half million, dem voterade kamaren på god tro och snart sagdt utan diseussion! Man måste i sanning ha ganska ringa statsmanna vana, för att ur denna synpunkt hehandla indragningen i offentliga anslagen. De besparingar som trälfa personer , uppvreta sinnena, drabba hårdt de husliga kretsarna; med sådana bör man vara så sparsam som möjligt; men de indragningar, som ske på obestämda titlar, erediter, hemliga medel, äro lätta att verkställa, och träffa i vida ringare mån persosligheten. Hvad. betyder väl en indragning af 5o0o,000 fr., då man efverlempar till en ministers fria disposition. en och en half million, för hvilken han ieke är skyldig kamaren någon räken-; skap? Alla de, som litet känna till ärendernas gång inom Inrikes departementet, veta ganska väl, hvartill de hemliga fonderna användas; stackars kamare! den svettar sig till en besparing