En prest blef icke längesedan bjuden till sin Högadelige Socken-Patron, och undfägnades vid bordet med ett glas dåligt Picadonr. Hans värd, Yikaså inbilsk öfver sin skollärdom, som svål, frågade honom på Latin? quid tibi videtur de vino? Presten, som tyckte om ett godt glas vin och i sina studentår lärt sig att känna skilnad på vin och vatten, svarade ödmjukt: Est bonus Vinus. Denna örfil emot Gramatica Latina förvånade adelsmannen; men han runkade blott på hufvudet och teg tills deserten kom, då Champagne iiskänktes, Han förnyade då sin förra fråga, och fick till svar: est bonum Vinum. Sed amice, fortfor Adelsmannen, cur antea dixisti: bonus Vinus? Quale Vimun, tale Latinum, var svaret. ) Det synes som den Fransyske berättaren hade varit med om planen, då han så noga kan könna denna omständighet.