En fast vänskap förenade de båda ynglin-
garne. De hade ett melankoliskt lynne, kla-
sade ofta öfver verldens uselbet och talade
om nödvändigheten att lemna den, Andtligenv
skref Escousse en dag till sin vän: Jag vän-
tar dig klockan half tolf; lifvets gåta skall
lösas. - Kom! vi skole påskynda upplösnin-
gen.
Den unge Lebas ankom verkligen på den
utsatta tiden. Blott några få ord vexlade de
med hvarandra. t) Kolen antändes, och de
båda vännerne dogo i hvarandras armar.
På Herr Escousses skrifbord låg ett papper,
på hvilket ban skrifvit dessa ord:
Jag önskar alt tidningarne, som underrätta
om min död, tillägga denna förklaring till
deras artikel?
Escousse har dödat sig, emedan han ej
här på jorden fann sig vara på sin rätta plats,
emedan krafterna öfvergåfvo honom för bvar-
je steg ban gjorde framåt eller tillbaka, och
emedan ärelystnaden cj beherrskade hans själ,
om det finnes någon själ.?
Härefter följde några verser, hvilka den ic-
ke ärelystne yvglingen önskade på sitt epita-
fium. I Frankrike förbjuder lagen således ic-
ke sjelfspillingars ordentliga begrafning.
RR ANN ns ann Rn rn rr