FOlaCKAINe, 10900,000 Ir.) loranteade derelter
heta debatter. GConselj-vresidenten och hans
system foro dervid ganska illa. Centern ropa-
de väl vid hvarje af hans ståtliga phraser om
att kärleken för friheten, enthusiasmen för
Polen m. m. hos honom vore lika stark, som
hos någon annan — sitt tråös bien sill honom,
men han blef likväl ensam om att försvara si-
na så kallade principer, och hans oration mot-
togs skäligen kallt. Anslaget bifölls. —
— Oaktadt allt hvad de ministeriella tidnin-
garne i Frankrike kunna invända, säger Le
Temps, så kan och vill Spanien intervenera i
Portugals angelägenheter. Ambassadören i Pa-
ris har uttryckligen förklarat sig dervöfver;
han gör ingen hemlighet deraf i de diploma-
tiska salongerna.
Man upprepar idkeligen att Frankrike skall
sätta sig deremot och, i: händelse Spanien ej
afstår från sin föresats, föra trupper öfver Py-
reneerna; men detta är icke en gång sannolikt.
Spanien har endast med de stora hofven,
Rysslands, Preussens och Österrikes samtycke
kunnat våga detta steg. Ett krig med Spa-
nien skulle möta många diplomatiska hinder.
Vi tro derföre att Spanien skall intervene-
ra och att man endast med ord skall sätta
sig deremot.
Denna affär sysselsätter mycket kabinettet.
som ej hade förutsett, att Don Pedros expe-
dition skulle möta så stora hinder och föror-
saka ett sådant bryderi.
ITALIEN.
Vi meddela här detaljerna af de ohyggliga
uppträden, som egt rum i Ravenna, och hvil-
ka skulle vara en ny flack på den Romerska
Statens nationalära, i fall der, såsom annorstä-
des, någon sådan funnes. Såsom förhållandet
nu är, är det blott en vanlig blodscen, som
dock bär en om möjligen ännu vidrigare ka-
rakter än tilldragelserne i Cesena och Forli.
D. 7 Febr. genomtågade de Påfl. soldaterna
Ravennas gator, skämfade invånarne, skuro
bort moustacherne på yngre karlar, som an-
träffades, och ryckte de röda listorne af de-
ras benkläder. Så länge det ännu var dager,
kom det likväl icke langre; men knapt börja-
de det blifva mörkt! förrän de Påfliga skaror-
na spridde sig kring alla delar af staden. En
dragon trängde sig in i en Rakstuga, kastade
sig der ned på golfvet, och ropade: mördare
mördare! Detta var signalen för hans kam-
rater att bryta in i huset, och utdela sabel-
hugg åt hvem som anträffades. Bataljons-
Chefen Bernardini, en käck och rättskaffens
officer, som tjent under Napoleon, och för-
värfvat Heders-Legions-korset, ilade genom ga-
torna för att hejda det ursinniga soldatpacket;
men mördades af sina egna krigare, hvaref-
ter de kastade sig öfver honem, och sönder-
höggo kroppen med sina sablar. Bland invå-
narne räknade man 9 döde och 37 sårade;
bland de förre en prest, som med korset i han-
den återvände från kyrkan. D. 28 om mor-
gonen samlades 400 välbeväpnade borgare. på
stora torget; 300 andra tågade till klostret!
San Vitala dar da Dafliga hada ot högavarn