MV 2 Nee AVE NM JA I 1112 VE LAVIE bi ULIE AIM 11 sea ,
1 discussionen öfver densamma, kläda skott, ic-
ke blott såsom Conselj-president, utan såsom
Bepartements-Chef. dela striden egde också
redan rum första dagen, och Hr Mauguin gick
efter sin vana löst på Hans Excellence. En
af oppositionen. föreslagen reduktion i Befällaf-
varens för Pariser-Nationalgardet, Marsk. Lo-
baus anslag vardet första egentliga tvisteämnet;
en annan hutvudfråga blandade sig dermed,
och upphetsade sinnena ytterligare; det blef
nemligen fråga, huruvida Frankrikes total-
budget borde draga tyngden af detta anslag,
eller staden Paris enskildt: straxt var hand-
sken kastad mellan centvalisationens anhänga-
re (ministeren och dess phalang i allmänhet,
samt en och annan militär af oppositionen, t.
ex. Laborde) och dess motståndare, som bland
oppositionens leder äro ganska talrika. Den
gamle 8g:årige mannen Larneth. uppstod och
ifrade mycket mot företaget, att vilja söndra
bufvudstadens intressen från provinsernas:
Paris vore hela Frankrike; hufvudstadens
nationvalgarde hade räddat regeringen, och der-
igenom det allmänna. Anslaget åt dess befäl-
hbafvare vere derföre att anse såsom en natiö-
nal-belöning; dessutom vore icke Marskalken
Lobau den förste, som uppburit ett dylikt an-
slog; Gen. Lafayette gjorde det äfven såväl,
men då hade oppositionen låtit det passera u-
tan anmärkning: Flere röster: Lafayette var
Chef för hela Frankrikes National-garde. Hr
Dupin d.ä. eriprade kamairen, med afseende
på hvad man borde göra för hufvudstaden,
om Romerska Senatorns liknelse rörande de
öfrige kroppsdelarnes skyldighet mot magen.
Derefter tillade han, att Gref Lobau vore,
efter stränga rättsbegrepp, vida lagenligare
Chef för Nationalgardet, än Lafayette nånsin va-
rit. Detta upptogs icke väl af oppositionen, som
ropade: Lafayeltes rätt grundar sig på 1791
års lag. Fh Dupin fortfor att prisa Gref Lo-
baus mod och personliga egenskaper, och på-
stod bland annat, att Lafayette under sitt
Chefskap uppburit 100,000 francs. Detta be-
streds af Hr Odilon Barrot, som justerade den
värde talaärens uppgift till 3,000 francs. Han
påstod derjemte, att Gref Lobaus embete vo-
re uteslutande municipalt, och att avslaget
derföre borde bekostas af staden. Nu uppstod
en häftig altercation mellan honom och Con-
seljpresidenten, hvari äfven Generalerne Ja-
gueminot och La Borde, samt Hr Mauguin
deltogo, Den sistnämnde sammanfattade allt
under två bestämmelser: Gref Lobaus embete
borde nemligen vara ett af två, militäriskt el-
ler municipalt, hvilketdera, borde bestämdt af-
göras, och anslaget derefter upptagas; man
måtte väl icke deraf vilja göra ett juste mi-
licu-embete? (skratt). Gref Lobaus anslag
förblef vid voteringen qvarstående på den sto-
ra budgeten, och fastställdes till det belopp
Comitgn föreslagit; oppositionens amendemen-
ter ginga ej igenom, men miroriteten var så
stark, att man måste skrida till upprop, då
genom voteringen par assis et leve förhål!andet
ej) bestämdt kunde utrönas,