stämma produkternas olika natur, man favstbåller dem vid ett ställe, på några få Länder: prohibitioner, monopolier, falska åsigter och skriket af de små intressena, hafva sedan urminnes tider tillbaka, förlamat produktioner och rikedomen. ) Produkternas beskaffenbet rättar sig, under det fria tillståndet, alltid efter samhällets behof. År 1794 fördes personer på schavotten, för det de förvandlat öppen åkerjord till artificiel äng, och likväl kan man vara säker på, att då dessa personer funno mera fördel t boskapsskötsel än i odling af spannemål, så hade äfven konsumtionen mera behof af boskap än af spannemål. Det hushållades icke bättre på en annan tid, då enskilde tvungosatt plantera hvitbetor på sin jord heldre än span mål; och i allmänhet är det en klen uträkning att vilja tvinga ett kallare klimat till framalstring af produkter, som tillhöra de heta zonerna. Humboldt anmärker, att endast 7 quadratmil område under eqvatern kan framalstra lika mycket socker, som Frankrike konsumerat på den tid, då denna vara der åtgått som mest. Den offentliga maktens inblandning gagnar lika litet manufakturerne som jordbruket. Stya relsen har stundom inbillat sig, att fabriker till väfnad af inhemska råämnen äro mera gynnande för nationalindustrien, än tillverkningar af främmande råämnen: häraf den yn nest man visat yllefabrikerna framför bomul!sfabrikerna) och förminskningen i den commereiella industrien samt hela den nationalrikedom, som kunnat uppstå af bomullstillverknivgen. Det personliga intresset ligger alltid åt Styrelsen och söker af alla krafter mota konkurrensen och friheten d. v. s. produktionens utvidgning. SERA Då man började tillverka bomullsvaror i Frankrike, upphof bandelsklassen i Amiens och Rheims förfärliga jemmerrop och utmålade t) Denna styrelsens inblandning visar sig Ir synnerhet uti skyddstull elter förbad till inbillad förmån för wissa näringar. V torde vid tillfälle få visa, att detta slags förmynderskap, som gifver en onaturlig rigtning åt enskildas företag, icke ens gagnar dem, till bvilkas förmån det cger rum, i något förhållande till den skada, som landet i det hela röner devaf. F) Vår egen erfarenhet gifver oss ett märkligt exempel i detta afseende. Våra klädesfabriker, hvilka kostat staten railloner, samt alltid varit och ännu äro gynnade med förbud mot den utländska varans införsel kunna det oaktadt änvna icke täfka med utlännvingen i prisets förhållande till varans godhet, di deremot bomullsfabrikerna, fastän förbad emot införsel af bomullsvaror icke äger rum, på de sednare åren stigit till en förvånande höjd, särdeles om man dertill räknar hvad som produceras af hbusfliten och af allmoger i sån (To fe oh oa I Afa ss al da 1