orsak. Penningen synes vara det enda målet
för alla transaktioner, emedan den öfverallt vi-
sar sig i främsta rummet, och emedan alla
produkter förvandlas till penningar, innan de
utbytas mot andria varor. Handeln går icke
vill endast säga, att det är brist på andra pro-
dukter, icke på silfver. Det finnes alltid noz
silfver, för att underhjelpa omsättningen och
lätta det ömsesidiga utbytet af befintliga vär-
den3;) och om det brister, så ersätter man ge-
nom kända ulvägar, genom invisningar, skul-
debref till sedelhafvaren, genom öppnad kie-
dit, genom transport af fordringar oo. 8. Vv.
Det är; ett lika lyckligt tecken då penningar
felas för transaktionerna, som då det fattas
magaziner för varorna. - Emedlertid klagar
man sig hvarje dag på öfver-produktion, och
botar oss att förgås af öfverflöd och rikedom:
varorna öfverfylla rörelsen utan att finna kö-
pare, utan att det visar sig att man köper den
ena varan för den andra. Se der de vanliga
inkasten! Say svarar härpå, att om varorna
antingen aldeles icke, eller endast med förlust
sälja sig, så ligger orsaken deruti, att de öf-
verstiga summan af beholvet, antingen derföre
att man producerar för stora qvantiteter af
ett slag, elier snarare derföre, att andra gre-
nar af produktionen aftagit. Erfarenheten har
visat, det svårighet att sälja vissa varor, in-
tv äffat på samma gång, då andra varor upp-
stigit till ett öfverdrvifvet pris. Åren 1811,
812 och 1813 sade man också att ingenting
såldes; men då hade: äfven kolonial-varor,
spannmål och kött stigit mycket, och om en-
dast producenterne af dessa varor hade bhbaft
mera deraf att afläta, skulle de äfven hafva
köpt mera bomull, silke o. s. v.; men kriget
hindrade producenterne, oaktadt det höga pri-
set, att kunna frambringa större förråder der-
af, och de andra industri-grenarne hopade ett
öfverflöd af varor utan afsältning. f alla ti-
der har det varit sådana större orsaker: krig,
revolutioner och styrelsernas våldsamhet, gi-
vighet eller okunnighet, som frambragt en tvun
gen brist på ena sidan, och elt qväfvande öf-
verflöd på den andra,
Frågan, huravida man kan producera för
mycket, hav länge varit omtvistad. Sismondi
citerar som ett bevis för denna sats den o-
fantliga mängd manufakturer, som ifrån Eng-
land öfversvämmar andra länders marknader.
Detta bevisar endast, att produktionen är o--
tillväcklig för utbytet på de ställen, der Eng--
lands varor finnas i öfverflöd.
Ifrån föregående gruudsats drager Say flera
upplysande slutföljder. Togen slags produk-
tion, säger han, kan nedtrycka de öfrigas fram-
gången af ett slags industri gynnar äfven fraw-
Man bör påminna sig, att detta blifvit
yttradt i Frankrike, hvarest silfvermynot är
allmänt i 1örelsen, och der statsmakterna
icke lilltrott sig den onaturliga rättighe-
ten, att genom dess instängans de inom Ban-
kens hvalf, samt ålgärder, som försvåra
krediten, lägga de största möjliga hiader
Aman ss at AR AA pm a PD