happ om bistånd, edast utrotad med sarvingens vapen, välja sin verkningskrets ibland de vilddjuriske ölovne på Nya Zelaud. När deras stilla ve hsambet, bvars resultater utveckla sig genom seklerne, och kanke förbereda ett anrat utseende af verlden jemföres med detta oroliga och auspråksfulla allande för de mäktiges intressen, hvermed iesse göra så mycket väsen i Europa, detta lilla civiliserade hörn af verlden, — huru obetyuligt förekommer icke det sednare? De förre arbeta för menskligheten3z de sednore för sig sjelfve, sina Dvuu tier. Hvilketdera målet ör högst? Efter ett sekel finnes kavske icke en enda lemning qvar af Congrex: sernas och covferenservas avsträngningar, Då de mäktiga Avtokraternas rykte är förmulinadt, som de jelfve; då klangen af de höga titlarna och Kraebaneinas glans längesedan — försvunnit, fia kanske millioner, ännu efter tusen år, med tacksamhet minnet af de män, som först tände ibland dem den eviga sanningens gnista. Målte de, som Försynen gifvit-en vidsträckt verkningskrets, lära sig alt mera arbeta för mensklighetens sak, än för anspråken af sitt högmod.