(Insändt) Upplysningar om Herr Almqvists Svenska Språklära, i afseende på Rec. den 27 Febr. och 1: Mars. I anledning af anmärkningar, som i Aftonbladet blifvit gjorda i afseende på Hr Almqvists språklära, anhåller man att få lemna följande uplysniag. Orsakerna till det som i läroboken synes förbigånget, igenfinnas i det system som blifvit följdt. För Syntaxens korthet t. ex. redovisar sid. 37. dufvudskälet är, att som Hr Almqvists språklära icke varit ämnad för utlänningar, utan för infödde, ansåg han icke nödigt, att vidlyftigt behandla ämnen, hvilka ligga så inpräglade i en infödds gehör, att en sådan derpå ej misstager sig, hvilket är fallet med många syntaktiska frågor, men icke så med de etymologiska. Emot den etymologiska Formläran felar en infödd ofta och mycket; denna fordrade derföre utförlighet. Samma skäl har naturligtvis förorsakat, att de 38. k. verba reflexiva, impersonalia, fregventativa och inchoativa ej mycket vidrörts, då de, hvad formen vidkommer, gå efter någon af de i språkläran uppgifna konjugationerna, men, i anseende till innehållet, ej af en infödd kunna missbrukas. Hvilken svensk (lärd eller olärd) skulle t. ex, kunna säga: jag regnar, du dagas o. s. v. Hvartill tjenar då, att för Svenskar reglera sådant? Det blandade bruket af ömsom latinsk , ömsom svensk terminologi, är äfven en principaaf Författaren, den han af skäl, anförda i företalet, omfattat. Man kunde således säga, att detta icke är en ojemnhet i stilen, utan en föresats. Terminologiens bemärkelser äro alltid bestämda vid hvarje kapitels öfverskrift, så att blandningen icke gerna kan medföra konfusion. — Hvad som finnes anmärkt om Sats-läran, upplyser sig sjelf, så snart man gör sig den mödan, att i sjelfva boken efterse förhållandet. I en bok, som måste vara kort, för att allmänt begagnas, kan ej heller allt inrymmas, som från olika håll kunde åstundas. TR a a a a a a nr 2 a a rn nr nr Enn