säga: Abraham, af som Jag undervisades.
Men ordet kan likväl nyttjas i denna kasus,
endast konstruktionen förändrass t. ex. Å-
braham , som jag underrättades af.
P. 68. upptages! jag spå som presens con-
juncetivi i fjerde Konjugationen, Men denna
form finnes ej. Man kan icke säga: Jag spå
eller ej, så sker det ändå icke, utan man må-
ste använda hjelpverbet och säga: Jag må spå
eller ej m. m.
P. 59. säges, att verber, som jemte formen
af lidande äro verkande till sin betydelse,
kallas Deponentier. Denna definition är för
trång. Deponentier hafva icke blott aktiv u-
tan äfven neutral betydelse. Labor är lika väl
deponens som Hortor,
P, 159. står: Om subjektet utgöres af ett
verbum, står det i presens i infinitivus;
och p. 152, alt det verb, som är förenadt med
preposition, också står i presens af infini-
tivus. Hvad säger då Hr Almqvist om ut-
trycken: Didieisse fideliter artes emollit mo-
res; eller om uttrycket: efter att hafva fe-
Jat? Månne i dessa sattser orden Didicisse
ech att hafva felat stå i presens?
P. 153. Förklarings bisatserna äro såda
ne som till subjekt hafva ett pronomen.,, Så-
ledes skulle uttrycket: Jag läser, vara en för-
klaringsbisatts, ty det har ett pronomen till
subjekt. Författaren har väl med sin de-
fnition velat utmärka relativa bisattser; men
äfven i sådant fall är definitionen oriktig, enär
pronomen relativam kan i förklaringsbisattsen
vara likasåväl objekt, agent, m. m. som sub-
jekt. Man kan ja säga: bDoken som jag lä-
ser; Fadern af hvilken jag undervisas o.s.v.
Det vore ej svårt att öka denna lista. Men
det upptagna torde vara tillräckligt att fästa
Författarens uppmärksamhet derpå, att vä-
sentliga . brister böra afhijelpas i nästa upp-
laga af arbetet. i
Hr Almqvists syntax så väl i Allmänna som
i Svenska språkläran, äger en nära likhet
med den i Hr Fryxells Lärobok. Som be-
kant är hafva också Hr Boivie, samt dessu-
tom en anonym förf. till Svensk Konstruk-
tionslära, utgifvit försök till Syntaxer efter
läran om sattser. Den omständigheten, att alla
dessa försök, Hr Boivies, Fryxells och anony-
mens, äro betydligt olika, så till princip som
utförande, ingifver misstroende mot sattsläran
ji allmänhet. Måhända hade det varit försig-
ligare att hålla sig vid det gamla syntaktiska
systemet, hvilket redan af så många års er-
farenbet blifvit pröfvadt och gilladt.
Hr Almqvist har inlemnat sin Svenska
språklära till granskning af Svenska Akademi-
en, hvars utlåtande äfven står tryckt fram-
för titelbladet. Det talar i allmänna orda-
lag om den lärdom och forskning, Författa-
ren nedlagt, men bokens användbarhet och
nytta i skolorna förbigår akademien med tyst-
nad. Men Författaren har endast några få år
varit lärare vid större skolor, och man har
grundadt hopp att en längre öfning och er-
farenhet skall framdeles sätta honom i stånd!
Att Iundoufsla JA fl sama ädla ta unc Arr JA I
