Ja escaaern med den hosltjuddaste entnusiasm. Den 5 Februari svor hela Oflicerscorpsen trohelsed. Don Pedro bar Portugisisk Generalsuniform med Portugisiska ordnar. Vice-Amiralen höll Hennes Allratrognaste Maj:ts flagga i handen och gick allraförst eden i följande ordalag :-Fag -svärjer trohet och lydnad åt Hennes Allratrognaste Maj:t, Donna Maria den 2:dra, åt Regentskapet, som i Hennes namn förer riksstyrelsen, åt den af Hans Maj:t, Kejsar Don Pedro, gifna constitutionella charta, och allt detta för hela den tid jag är i Henves Maj:ts tjenst, förutsatt att debna lydnad och trohet icke innebär något stridande mot mitt fäderneslands intressen. — Efter ViceAmiralen gingo de öfriga Officerarne samma ed. Krigsskeppen saluterade å nyo. Derefter oredsteg Don Pedro i sin kajuta, dit ViceAmiralen följde honom, och der ytterligare af den sistnämnde och af alla officerarne lydnad svors i allt hvad som egde sammanhang med Hennes Allratrognaste Maj:ts tjenst. Följande dagen utfärdade VWVice Amiralen en dagordres af detta innehåll. Öfverbefälhafvaren begagnar detta tillfälle, att underrätta besättningarne och marinesoldaterne, att Hans Kejserl. Maj:t funnit för godt att göra dem en skänk af de equiperingspenningar, dem Vice-Amiralen, i förlitande på Hans Kejserl. Maj:ts frikostigbet, lofvat dem. Hans Maj:t har godtfonnit, icke allenast att 55 skilling sterling fastställas såsom månadtligt gage, utan äfven med afseende på den utmärkta aktniog H. M:t hyser för Engelskt sjöfolk och soldater och framför allt för dem, hvilka under Vice-Amiralens befäl inskeppat sig — att detta gage skall förhöjas med 5 skilling för hvarje månad, som den Kongliga flaggan svajar från stormasten. Vice-Amiralen uppfordrar derföre vu sina fandsmän, att af alla krafter och med största beredvillighet understödja honem i denna heliga sak, lika varmt som om de stridde för sin egen Suverän och sitt eget fädernesland; ty här gäller det att understödja en stor och tapper furste 2 det bjeltemodiga företag, som åsyftar att höja en förolämpad Drottning på den thron soin tillhör benne, att öppna de fängelser, bvari öfver trettiotusen offer för det nedrigaste tyranni försmägta, och hvilkas enda brott varit, att de förblifvit äran och sin svurna ed trogna, samt att åt Portugal återeröfra den dyrbara frihet, hvars besittning allena förvärfvat vårt dyrbara fädernesland segern öfver aila elementers hinder, och upphöjt det till rangen af Oceanernes Drottning och den första bland nationer. fans Matts afsigter bära alla mensklighetens och försovlighetens stämpel Om de detta oaktadt ej förmå? afväpna de sinnen, hvilka de infva för ändamål att lugna, så tillhör det Eder att ådagalägga, det Engelsmannens bjerta och arm, tryggade vid den Högstes beskydd, icke förgäfves — såsom jag önskar, hoppas och varmt beder verlen, noter och lorklaringar, att man derigenom hoppades skräma BRomagnas folk, och sålunda förhindra den Österrikiska gccupationen. Då denna uträkning slog felt, och Legationerne på allvar motsatte sig de påfliga befallningarne, och de till dessas understöd afsände trupperne, ansågs interventionen å Österrikes sida för en nödvändig följd af dagens förbållanden; man företog sig dock att protestera mot formen för densamma. Det synes, som om underrättelsen rörande massakren i Jorli, först ingifvit tanken på en med-intervention. Det ohyggliga blodbadet, hvari tygelösa troppar uppoffrade, enligt de nu kända detaljer, mellan 100 och 150 af sina egna fredliga landsmän, bragte Franska ambassadören till den visshet, att en Österrikisk intervention, åtminstone för ögonblicket, vore påkallad af sjelfva menskligheten. Det återstod således blott, att söka inskränka denna så mycket möjligt vore, och förvandla den från ett politiskt steg, till en blott polis-åtgärd. Derföre skickades ock genast en kurir till Wien, för att, såsom det berättas, genom följande förbehåll kringskansa interventionen: 1:0 att högst 153,000 man skulle få inrycka i Legationernez 2:0 att haålften eller två tredjedelar af denna styrka, genast efter landets besittningstagande, skulle åter utrymma det, och blutt en tredjedel qvarstanna, för att hindra förnyandet af dylika försök; 3:o att Frankrike äfvenledes skulle sända en motsvarande styrka — 5 till 6,000 man — till dessa trakter, för att hålla jemnvigten mot Österrikarne, och förekomma nya oroligheter, Franska ministören skall på de sista tiderna börjat: antaga en gavska alfvarsam ton emot Österrike, Öm detta möjligen kan ega något sammabhbang med den kända omständighet, att en stor del af Österrikiska tropparne redan åter dragit sig tillbaka från Legationerne, eller om sådant skett af egen vilja å khejser. hofvets sida, sväfvar ännu i mycken ovisshet, Det har lyckats Carlisterne att draga på sin sida enskilda soldater bland de i Vendee förlagde tropparna; för att förekomma de möjli3a följderna af ett sådant hemligt förstånd med landets fiender, skall en del af dei Lyon förlagde regementen marschera till Vendee, och ett lika antal af de der befintliga troppar intaga de förras ställe. Hvad cheferne för den Carlistiska sammansvärjningen i Paris beträffar, skall konupgen hafva gjort den anmärkning, att det skulle vara ytterst oförsigtigt att kungöra deras namn för allmänheten. Emedtertid har sammansvärjningen föranledt en pote till Engelska ministören, i följd hvaraf Brittiska ambassadören i Paris erhållit instruction, att antyda de der vistande Engelsmän, af högre rang, och hvilka lefva på en stor fot, det de böra vara försigtigare i afseende på sina bekantskaper, och med mera uppmärksamhet följa sina umgängesvänners förhållande, ty den bekanta sammansvärjningen hade darnes Styresman -— skola varda kallade att! blifvit anstiftad och småningom bragt till mogutverka så många olyckligas räddning och hämnas elt så svårt. öfver ett så skönt och r så nad just i aftonsällskapen hos en rik Engelsman, utan att värden ars? det rinoaste af sina Dlikaner I ledet, följ derordnac täckt käll som togos spanat ka Hertiginn viss hety utdelas ti det af ko gon trov kulera or ster-byråt med förvi i denna rk Numroi ella Tidn dens uppi och Eng! de hemta Berlins 4 redigerad lyranni, af nyssnä lig Föroi trosfrihet respect d nes skipa En Ke vid de s Kyrkor i dem som ne för K för att gi allt för a den enda icke nog iustitutior rat; att bruket af ten om Krigarne. frusna jo versiteter: öfvervunr Den an sen i Gro ra Domst terne i lifsstraff, men, och Har väl sina anf godtyckli; Det bei man 1 sor gas på tet härom sigterna fi mer vara ON Arn Ir