Ja escaaern med den hosltjuddaste entnusiasm.
Den 5 Februari svor hela Oflicerscorpsen tro-
helsed. Don Pedro bar Portugisisk Generals-
uniform med Portugisiska ordnar. Vice-Ami-
ralen höll Hennes Allratrognaste Maj:ts flagga
i handen och gick allraförst eden i följande
ordalag :-Fag -svärjer trohet och lydnad åt
Hennes Allratrognaste Maj:t, Donna Maria den
2:dra, åt Regentskapet, som i Hennes namn
förer riksstyrelsen, åt den af Hans Maj:t, Kej-
sar Don Pedro, gifna constitutionella charta,
och allt detta för hela den tid jag är i Hen-
ves Maj:ts tjenst, förutsatt att debna lydnad
och trohet icke innebär något stridande mot
mitt fäderneslands intressen. — Efter Vice-
Amiralen gingo de öfriga Officerarne samma
ed. Krigsskeppen saluterade å nyo. Derefter
oredsteg Don Pedro i sin kajuta, dit Vice-
Amiralen följde honom, och der ytterligare af
den sistnämnde och af alla officerarne lydnad
svors i allt hvad som egde sammanhang med
Hennes Allratrognaste Maj:ts tjenst.
Följande dagen utfärdade VWVice - Amiralen
en dagordres af detta innehåll.
Öfverbefälhafvaren begagnar detta tillfälle,
att underrätta besättningarne och marinesol-
daterne, att Hans Kejserl. Maj:t funnit för
godt att göra dem en skänk af de equipe-
ringspenningar, dem Vice-Amiralen, i förlitan-
de på Hans Kejserl. Maj:ts frikostigbet, lofvat
dem. Hans Maj:t har godtfonnit, icke allenast
att 55 skilling sterling fastställas såsom må-
nadtligt gage, utan äfven med afseende på
den utmärkta aktniog H. M:t hyser för En-
gelskt sjöfolk och soldater och framför allt
för dem, hvilka under Vice-Amiralens befäl
inskeppat sig — att detta gage skall förhöjas med
5 skilling för hvarje månad, som den Kongliga
flaggan svajar från stormasten. Vice-Amira-
len uppfordrar derföre vu sina fandsmän, att
af alla krafter och med största beredvillighet
understödja honem i denna heliga sak, lika
varmt som om de stridde för sin egen Suve-
rän och sitt eget fädernesland; ty här gäller
det att understödja en stor och tapper furste
2 det bjeltemodiga företag, som åsyftar att
höja en förolämpad Drottning på den thron
soin tillhör benne, att öppna de fängelser,
bvari öfver trettiotusen offer för det nedriga-
ste tyranni försmägta, och hvilkas enda brott
varit, att de förblifvit äran och sin svurna ed
trogna, samt att åt Portugal återeröfra den
dyrbara frihet, hvars besittning allena för-
värfvat vårt dyrbara fädernesland segern öfver
aila elementers hinder, och upphöjt det till
rangen af Oceanernes Drottning och den för-
sta bland nationer. fans Matts afsigter bära
alla mensklighetens och försovlighetens stäm-
pel Om de detta oaktadt ej förmå? afväpna
de sinnen, hvilka de infva för ändamål att
lugna, så tillhör det Eder att ådagalägga, det
Engelsmannens bjerta och arm, tryggade vid
den Högstes beskydd, icke förgäfves — såsom
jag önskar, hoppas och varmt beder verl-
en, noter och lorklaringar, att man derigenom
hoppades skräma BRomagnas folk, och sålunda
förhindra den Österrikiska gccupationen. Då
denna uträkning slog felt, och Legationerne
på allvar motsatte sig de påfliga befallningar-
ne, och de till dessas understöd afsände trup-
perne, ansågs interventionen å Österrikes sida
för en nödvändig följd af dagens förbållanden;
man företog sig dock att protestera mot for-
men för densamma. Det synes, som om un-
derrättelsen rörande massakren i Jorli, först
ingifvit tanken på en med-intervention. Det
ohyggliga blodbadet, hvari tygelösa troppar
uppoffrade, enligt de nu kända detaljer, mel-
lan 100 och 150 af sina egna fredliga lands-
män, bragte Franska ambassadören till den
visshet, att en Österrikisk intervention, åtmin-
stone för ögonblicket, vore påkallad af sjelfva
menskligheten. Det återstod således blott, att
söka inskränka denna så mycket möjligt vore,
och förvandla den från ett politiskt steg, till
en blott polis-åtgärd. Derföre skickades ock
genast en kurir till Wien, för att, såsom det
berättas, genom följande förbehåll kringskansa
interventionen: 1:0 att högst 153,000 man skul-
le få inrycka i Legationernez 2:0 att haålften
eller två tredjedelar af denna styrka, genast
efter landets besittningstagande, skulle åter ut-
rymma det, och blutt en tredjedel qvarstanna,
för att hindra förnyandet af dylika försök;
3:o att Frankrike äfvenledes skulle sända en
motsvarande styrka — 5 till 6,000 man — till
dessa trakter, för att hålla jemnvigten mot
Österrikarne, och förekomma nya oroligheter,
Franska ministören skall på de sista tiderna
börjat: antaga en gavska alfvarsam ton emot
Österrike, Öm detta möjligen kan ega något
sammabhbang med den kända omständighet,
att en stor del af Österrikiska tropparne re-
dan åter dragit sig tillbaka från Legationer-
ne, eller om sådant skett af egen vilja å khej-
ser. hofvets sida, sväfvar ännu i mycken o-
visshet,
Det har lyckats Carlisterne att draga på sin
sida enskilda soldater bland de i Vendee för-
lagde tropparna; för att förekomma de möjli-
3a följderna af ett sådant hemligt förstånd
med landets fiender, skall en del af dei Lyon
förlagde regementen marschera till Vendee,
och ett lika antal af de der befintliga troppar
intaga de förras ställe. Hvad cheferne för den
Carlistiska sammansvärjningen i Paris beträf-
far, skall konupgen hafva gjort den anmärk-
ning, att det skulle vara ytterst oförsigtigt att
kungöra deras namn för allmänheten. Emed-
tertid har sammansvärjningen föranledt en
pote till Engelska ministören, i följd hvaraf
Brittiska ambassadören i Paris erhållit instruc-
tion, att antyda de der vistande Engelsmän,
af högre rang, och hvilka lefva på en stor fot,
det de böra vara försigtigare i afseende på
sina bekantskaper, och med mera uppmärk-
samhet följa sina umgängesvänners förhållan-
de, ty den bekanta sammansvärjningen hade
darnes Styresman -— skola varda kallade att! blifvit anstiftad och småningom bragt till mog-
utverka så många olyckligas räddning och
hämnas elt så svårt. öfver ett så skönt och
r
så
nad just i aftonsällskapen hos en rik Engels-
man, utan att värden ars? det rinoaste af sina
Dlikaner I
ledet, följ
derordnac
täckt käll
som togos
spanat ka
Hertiginn
viss hety
utdelas ti
det af ko
gon trov
kulera or
ster-byråt
med förvi
i denna rk
Numroi
ella Tidn
dens uppi
och Eng!
de hemta
Berlins 4
redigerad
lyranni,
af nyssnä
lig Föroi
trosfrihet
respect d
nes skipa
En Ke
vid de s
Kyrkor i
dem som
ne för K
för att gi
allt för a
den enda
icke nog
iustitutior
rat; att
bruket af
ten om
Krigarne.
frusna jo
versiteter:
öfvervunr
Den an
sen i Gro
ra Domst
terne i
lifsstraff,
men, och
Har väl
sina anf
godtyckli;
Det bei
man 1 sor
gas på
tet härom
sigterna fi
mer vara
ON Arn Ir