j
ehuru Svenskan har sitt Regnar, Mänder,
Sker m. fl... Icke heller nämnas verba fre-
gventativa t. ex. Doppa, Skålla Vaktas eller
deponentia inchoativa, t. ex. Dagas, Aldras,
ehuru båda förtjent plats både i läran om
verbum, för sjelfva deras betydelsers skull,
och uti derivationsläran, för deras bestämdare
former, Uti derivationsläran för advetier,
Pp. 118 saknas just de ändelseformer, som äro
bestämdast och märkvärdigast, nemligenj de
för adverbia loci, t. ex. ändelsen an för be-
greppet de loco, såsom Nordan, Vestan, Hems
man, Hvadan, Hädan o. s. x.; andelsen t för
begreppet ad locum såsom Hvart, Hit, Dit,
Ut, Bort o. s. v.
Uti afbandlingen om syntaxen förekomma
Pp. 143 definitioner på tempus imperfectum,
perfectum, plusquamperfectum och faturam;
men någon definition på presens finnes der-
emot icke i hela läroboken, så framt man ej
som sådan vill räkna, att p. 51 vid en an-
märkning efter första -konjagationen nämnes,
alt ordet presens betyder närvarande.
Bokens titel antyder ett stort omfång: En
Språklära för lägre och högre läroverk och
för äldre personer, som söka närinare be-
kantskap med modersmålet. I sanning myc
ket lofvadt! Nästan en omöjlighet. Såsom
sådan synes oss nemligen uppgiften attskrifva
en lärobok, som på samma gång är tjenlig
för gossen i första Classen för gymnasisten.
och för den äldre språkforskaren.
(Forts. e. a. 8.)