S T RE—————rsee VV a
Stor rök af liten eld... Läsaren påminner
sig måhända att vi i sistl December månad
gjorde cn anmälan af des. k. Vinterblommor-
na, hvilka Hr G. Mellin utgifvit. Då denna
skrift först utkom 2 dagar före julafton an-
sågo vi oss göra både publiken och utgifvaren
en tjenst med att redan samma dag omnämna
den. Vi nämnde också uttryckligen att vi de
få timmar boken varit ute, endast egt till-
fälle att taga en flyktig. kännedom deraf;
emedletid ha vi icke fundit våra omdömen
öfver Författarne till bidragen jäfvade: eller
motsagde af någon annan: I ett påföljande
N:r, sedan vi haft tillfälle att ännu en gång
med mera nöggranhet genomgå samlingen, an-
sågo vi rättvisan fordra att ytterligare utmär-
ka några förut, icke omnämnda stycken ifrån
de öfriga, hvilka blifvit klassificerade såsom
börande till tredje eller fjerde ordningen.
Såsom ett bevis, med hvilken snart sagdt
kannibalisk glupskhbet afunden griper alla
tillfällen att per fas nefas misskreditera
vårt blad kan det tjena, att vårt: nyssnämnde
obetydliga uttryck först blef af. den platta In-
hyses-Auctorn i Correspondentens vitterhets-
kolumn framställdt såsom ett formligt återta-
ande, utan att afseende fästades på de om-
ständigheter hvaraf det första yttrandet var
beledsagadt; derifrån blef det, af det vanliga
litterära smuggel- partiet öfverfördt till Liste
der Börsen Hale, slutligen i går uppstufvadt
i Stockholms Posten. - Lyckligtvis äre vi icke
högmodige: vi skulle annars lätt kunna för-
häfva oss öfver en så lysande uppmärksamhet
äfven åt det minsta uttryck. Det är eljest
lätt begripligt, att vid hastig genomläsning
af en mängd poesier, det stora, det lysande
och förvårande i färgspel eller bilder först
träffar uppmärksamheten; men det händer icke
sällan vid läsningen af ett arbete såsom med per-
sonerne i ett sällskap, att sådane hvilkas egen-
skaper i första ögonblicket undgått oss, vid en
närmare bekantskap tillvinna sig ett lika stort
ja stundom ett högre intresse, än den som i