yYTCHUL iId5tv JIJStudla 5 VALV T 9 tcCictCuAnRwO UUtD
icke har något annat system, än sjelfva bristeu
på system att bekämpa, och der plurvaliteten
af kamarens ledamöter vid de tilltagande fa-:
rorna utom densamma, stå häpna och försag-
da, utan att våga. taga ett steg hvarken fram
eller tillbaka,
Vi sade att man, vid en närma re gransk-
ning, icke bör hafva serdeles svårt att upp-
täcka: nyckeln till : gåtan: dess lösning ä:
ganska enkel, oaktadt det invecklade skick,
hvari sakerna nu kommit. Den ligger efter
vår tanka :utisiogenting annat, än den nya
dynastiens rädsla för den republikanska ten-
dens, som otvifvelaktigt hade fått insteg hos
pluraliteten hos Franska nationen. Uti räd-
slan för denna riktning: var det , som Styrel-
sen kastat sig alltför mycket på den motsatta
sidan, gynnat och upptagit en mängd embets-
män, somi följd af sin uppfostran, sina vanor
eller. personliga relationer voro restaurationens
gifna anhängare: Styrelsen hade dock lätt
kunnat finna att det republikanska partiet
icke var det minsta farligt i jemförelse med
det carlistiska, emedan det förra icke som det
sednare hade något bestämdt föremål. kring
I hvilket det kunde fästa sina förhoppningar;
utan för realiserandet af sin idt i dess helhet o-
I vilkorligen måste skapa en helt ny organism,
ett.nytt Frankrike, Det var octså derföre
klart att den stora ofantliga majoritete :, som
af sitt naturliga intresse slöt sig till den re-
publikanska riktningen, hade blifvit tack:
sam för bvarje steg som man bade vidtagit.
i denna riktning: det var derföre som man
i början hörde dessa vivatrop för Medborgarc-
Konungen, hvilka sedermera aldeles aulstad-
nät. Hade Konung Ludvig Filip förstått
att i fortsättningen begagna det initiativ,
om vi så få utrycka oss, som ban i böja:
ägde till folkets kärlek, och med någon li-
ten upp ffring på ena sidan samt en smula
mera mod på den and:a, gått fram den bana,
som Julirevolutionen för bonom utstakat,
så hade han för hvarje steg skördat tacksam-
bet i stället för .misspöjes han bade halt
den icke obetydliga. fördel n, att äga enthu-
sigsterna på sin sida, och hars regering
hade emedlertid kunnat stadga och befasta
de Vill man bäremot invända far.n
af krig utifrån, så svara vi att den be-
tydde intet. Den som minnes hur Europa såg
ut i slutet af 1830, han vet ock, alt Regenlei-
ne hade varit rätt glada att få sitta hemma,
och alt iutet krig bade blifvit af, eller och
— det Gud Nådeligen förbjudel — att de!
icke hade slutat sig till Monarkiernas fördel.
Sannolikt hade det ock då sett helt annor-
landa ut, både med reformbillen i Evgland
och mycket annat.
Men detta giorde ej Ludvig Filip; och det
var isynnerhet från Casunir Pöricis anträde
till styrelsen, som denna tog ev nästan mot-
satt riktn os. Häraf förstodo de tilangfulla
Carlistiska publicisterna rätt väl att begagna
sig; och hvad som tydligt visar sannincea af
LJ . hå (el . nd