revision af pensionsstaten och förslag att in-
diaga alla de pensioner; som blifvit beviljade
emigranter och Venddeer. Denna discussion
föranledde ett stormigt uppträde af bittills
oerhörd art, dervid Hr Mauguin efter vanlig-
heten spelte hufvudrollen. Oppositionen, som
understödde: Jollivets motion, 1åkade vara gan-
ska talrik, då deremot centerns bänkar voro
glest besatta. Det ropades på votering och
Presidenten Hr Girod de WU Ain höll på att
lita den taga sin början, då den K:gl. Kom-
missarien begärde ordet till. vederläggning;
möjligtvis var detta en fint af Ministeriella
partiet, som såg att det skulle komma att lig-
ga under i voteringen. Under det han talade,
aflägsnade sig: Herrar Royer Collard,. Guizot,
med flere, och Herr Jaubert, en ifrig tjenare
af DD. EE. Monseigneurerne, sågs sprioga
fram och tillbaka, för att förmå de Depute-
rade att gå sin väg. Härigenom hoppades man,
då all utsigt för vinnande majoritet var för-
lorad, bringa det derhän att Kamaren icke
blefve fulltalig till öfverläggning och frågan
således uppskjuten. Justitiz-Ministern trädde
upp efter Kommissarien och talade vidt och
bredt. Oppositioneti, otålig och förbittrad
öfver att det skulle lyckas dess motståndare,
att medelst ett dylikt knep rycka från den
en seger, som den snart sagdt redan hade i
händerna, bestormade Presidenten med rop om
proposition, hvilken. han dock enständigt väg-
rade, emedan Ministern hade rätt att blifva
hörd till slut. Denna vägran, hvilken till och
med den moderata Temps framställer som ett
våld emot Kamaren, retade naturligtvis oppo-
sitionen ända till raseri. Den kallade Piesi-
dentens uppförande infamt. Man väsnades,
stampade, vrålade och ropade ändtligen på
upprop, hvarvid man fordrade att de från-
varandes namn skulle inryckas i Monitören;
härå begärdes formlig proposition till omröstning
och, då Presidenten åter vägrade detta, emedan
Kamaren numera icke vore fulltalig till öfver-
läggning, bröt en ny storm lös öfver honom. Man
skrek öfverljudt: Ni måste lyda Kamaren;
Ni kränker er pligt och våra rättigheter,
Lemnarum, Hr Vice-President! Herr Girod de
PAin svarade: jag känner min pligt och Jem-
nar ej Presidentstoler. Då höjde Ir Mau-
guin sin röst och ropade: Vi vilja ej veta
ef Er; vi skola bedja Hv Dupont de VEure
att, såsom Vice-President, föra ordet. Herr
Girod de V Ain lät sig emedlertid icke be-
komma, utan svarade, ehuru med någon
hetta:? Jag går ej från stället och propo-
rerar ej omröstning. General Bugeaud räckte
Presidenten hatten och frågade de om
hvarann lermande representanterne, om de
ämnade qvarblifva öfver natten? Presiden-
teo betäckte sig och suspenderade sessionen,
men . besinnade . sig . efter någon stund och
aftog den åter af hufvudet, talade, under häf-
tigt afbrott, några ord till silt försvar, hvar-
efter uppropet. försiggick. Oväsendet hade
då räckt i mer än två timmar och kl. var