revision af pensionsstaten och förslag att indiaga alla de pensioner; som blifvit beviljade emigranter och Venddeer. Denna discussion föranledde ett stormigt uppträde af bittills oerhörd art, dervid Hr Mauguin efter vanligheten spelte hufvudrollen. Oppositionen, som understödde: Jollivets motion, 1åkade vara ganska talrik, då deremot centerns bänkar voro glest besatta. Det ropades på votering och Presidenten Hr Girod de WU Ain höll på att lita den taga sin början, då den K:gl. Kommissarien begärde ordet till. vederläggning; möjligtvis var detta en fint af Ministeriella partiet, som såg att det skulle komma att ligga under i voteringen. Under det han talade, aflägsnade sig: Herrar Royer Collard,. Guizot, med flere, och Herr Jaubert, en ifrig tjenare af DD. EE. Monseigneurerne, sågs sprioga fram och tillbaka, för att förmå de Deputerade att gå sin väg. Härigenom hoppades man, då all utsigt för vinnande majoritet var förlorad, bringa det derhän att Kamaren icke blefve fulltalig till öfverläggning och frågan således uppskjuten. Justitiz-Ministern trädde upp efter Kommissarien och talade vidt och bredt. Oppositioneti, otålig och förbittrad öfver att det skulle lyckas dess motståndare, att medelst ett dylikt knep rycka från den en seger, som den snart sagdt redan hade i händerna, bestormade Presidenten med rop om proposition, hvilken. han dock enständigt vägrade, emedan Ministern hade rätt att blifva hörd till slut. Denna vägran, hvilken till och med den moderata Temps framställer som ett våld emot Kamaren, retade naturligtvis oppositionen ända till raseri. Den kallade Piesidentens uppförande infamt. Man väsnades, stampade, vrålade och ropade ändtligen på upprop, hvarvid man fordrade att de frånvarandes namn skulle inryckas i Monitören; härå begärdes formlig proposition till omröstning och, då Presidenten åter vägrade detta, emedan Kamaren numera icke vore fulltalig till öfverläggning, bröt en ny storm lös öfver honom. Man skrek öfverljudt: Ni måste lyda Kamaren; Ni kränker er pligt och våra rättigheter, Lemnarum, Hr Vice-President! Herr Girod de PAin svarade: jag känner min pligt och Jemnar ej Presidentstoler. Då höjde Ir Mauguin sin röst och ropade: Vi vilja ej veta ef Er; vi skola bedja Hv Dupont de VEure att, såsom Vice-President, föra ordet. Herr Girod de V Ain lät sig emedlertid icke bekomma, utan svarade, ehuru med någon hetta:? Jag går ej från stället och proporerar ej omröstning. General Bugeaud räckte Presidenten hatten och frågade de om hvarann lermande representanterne, om de ämnade qvarblifva öfver natten? Presidenteo betäckte sig och suspenderade sessionen, men . besinnade . sig . efter någon stund och aftog den åter af hufvudet, talade, under häftigt afbrott, några ord till silt försvar, hvarefter uppropet. försiggick. Oväsendet hade då räckt i mer än två timmar och kl. var