innu försports.
Grundad anmärkning kan äfven göras mot
det besynnerliga förhållande, att ehuru man
haft till princip att alldeles utesluta de van-
liga Domstolarne från pröfningen af skriftens
innehåll, ) så har Lagen likväl lemnat dem
tillfälle att i flera fall tillskansa sig den ofta
vigtigare pröfningen af brottslighetens grad.
För Juryn framställes nemligen blott frågan,
om skriften är brottslig efler ett visst moment
Tryckfrihets-Ordningen, t. ex. g:de, I11:te
eller 12:te momenterne i 3 S. Juryn besvarar
nu frågan med Jay och hvad blir följden?
Jo, Domstolen mäste företaga en ny pröfning
al skriftens innehåll , för att afgöra gra-
den af brottsligheten. Det g:de momentet hän-
visar t. ex. till hela 6 Cap. 5 S. Missgernings-
Baiken i allmänna Lagen, hvilket lagrum in-
nefattar tre olika straffgrader, nemligen lands-
lykt, spö eller fängelse; och det afgörande
valet emellan dessa olika bestraffningar har
Domstolen i sin magt! Likaså hänvisar i rte
momentet till hela 6 Cap. Missgernings-Bal-
en, hvilket, i de paragrafer som kunna läm-
pas på tryckfrihetsmål, bestämmer en mängd
olika strall, från ärelöshet och landsflykt till
16 skillingars böter. Juryn dömer sålunda
pott, huruvida skriftens innehåll är brottsligt,
och Domstolen huruvida innehållet gör förfat-
aren skyldig till landsflykt eller till förlust af
6 skillingar! 1 Bägge döma öfver skriftens in-
uehaåll ; och är jeke till och med Domstolens
oröfning den mest afgörande och vigtiga? An-
ingen har Lagstiftaren häruti begått en ytter-
ig inkonseqvens, eller ock är, såsom det sy-
es, Domstolarnes praxis origtig. Då man år
12 införde Jury-inrättningen i Tryckfrihets-
näl, skedde det egentligen blott på försök,
ch 1815 års Riksdagsbeslut hänsköt uttryck-
igen lill kommande Ständers s bepröfvande, hu-
uvida denna institution funnes tjenlig för ända-
nålet, eller svarande mot nationens lynne.
stt elakt tecken i detta afseende är visserli-
en, att Jury-inrättningen, under olika modifi-
sationer, redan i urgamla tider fanns i Sveri-
e, och för alltid afskaffades ),
Man kan icke neka att Nämd-inrättningen
var åtskilliga fördelar i saker af den tusen-
aldiga skiftning som tryckfrihetsmålen; men
nan måste dock äfven medgifva, att det är i
vögsta grad betänkligt, att utan all appell an-
örtro domsrätten öfver medborgares lif och
ira åt en samling personer, som icke äro säyl-
lige alt redovisa för grunderne till sina do-
nar, och kanske ofta icke äro i stånd göra
ig sjelfve reda derföre. Ännu betänkligare
lfver dock detta, on man lyckas intala de m,
ut de äga mor alisk rätt att döma efter god-
ycke, oc h efter behag extendera eller inskrän-
a de lagställen, som skola tillämpas )
) Se 5 4. Tryckfr.-Ordn.
2) Man har tillskvifvit Ragnar Lodbrog för-
sta upphofvet till. denna inrättning, ehuru
den då hade ett vidsträcktare ändamål.
-