till nytta af slöjd-idkare, jordbrukare och
handlande,
Den som sätter vetenskaper i utöfning ge-
nom ett industrielt företag, har härtill be-
bof af arbetare, armar och insigter som ar-
beta under hans ledning, Sålunda erhålles
hvarje produkt genom en trefaldig medver-
kan af den lärde, af entreprenören och al
arbetaren, Låtom oss taga till exempel en
säck spanmål eller ett fat vin: naturforska-
ren eller agvronomen hafva studerat naturens
gång vid framalstringen af kornet och druf-
van, den mest gynonande tid och jordmån
som böra begagnas, de nödige omsorgerna
för att bringa plantorna till mognad: jord-
egaren eller arrendatora hafva användt dessa
kunskaper för deras serskilda behof genom
arbetsfolket, som plöjt och sått jorden eller
uppbundit och skurit vindrufvan. — Ett an-
nat exempel: Geografen, den resande, astro-
nomen hafva lärt oss känna det land, hvaies:
indigon växer, och visat oss sältet att öfver-
fara oceanen; den havudlande uppsöker va-
ran genom utskickande af folk och fartyg;
matrosen arbetar mekaniskt på denna slags
produktion, Chemisten lär oss känna indi-
gons natur, såattet alt lösa den och de bet-
ningsämnen, som äro nödiga för att fästa der
vid ullen; manufscturisten samlar uppgif-
terna härutinnan, för att verkställa dem till
fargning af blått kläde, och arbetaren utöf-
var handteringen efter hans anvisning, (Men
bör likväl icke missförstå detta yttrande så,
som icke flera af dessa trenne olika delar af
industrien kunna vara förenade hos en och
samma person, så att t, ex. denne sjelf kas
hafva gjort en aldeles ny uppfinning och
jemväl lägga hand vid dess utöfnoing. Detta
motsäger icke på något sätt indelningens
riktighet.)
All jordbruks-, slöjde-, eller handelsindu-
stri är således sammansatt åf theorien, af dess
användande, -och af utöfningen.- En nation
bör, för att kunna kallas fullkomligt industri-
el, öfverträffa uti dessa trenne slag af arbete.
Emedlertid skulle en nation, hos hvilken ve-
tenskaperna voro föga odlade, icke destomin-
dre kunna blomstra genom sin industri, ty de
lärde utsprida sjelfmant vetenskapen såsom ett
patent på deras ära och ryktbarhet. Då vit-
lerheten pånyttföddes uti Italien, hade veten-
skaperna sitt säte i Bologna; rikedomarne fun-
nos 1 Fiorenus, Genua, Venedig.
Det förhåller sig icke så med konsten alt
använda menniskans kunskaper till hennes be-
hof, och med den mekaniska utöfningen. Des-
sa egenskaper gagna endast den som eger dem;
också öfverträffar ett land, der månge skick-
lige handlande, manufakturister och jordbru-
kare finnas, mycket i rikedom de länder,
som endast hafva lärde inom sitt sköte. Här-
uti ligger Englands stycka; dess entreprenö-
rer hafva en märkbar talang att vända kun-
skapen till nytta, och dess arbetare likaså för
en hastighet och skicklighet i utöfningen.
EA8r fomtia Sv codan hada EFnrnoland ännn iv