till nytta af slöjd-idkare, jordbrukare och handlande, Den som sätter vetenskaper i utöfning genom ett industrielt företag, har härtill bebof af arbetare, armar och insigter som arbeta under hans ledning, Sålunda erhålles hvarje produkt genom en trefaldig medverkan af den lärde, af entreprenören och al arbetaren, Låtom oss taga till exempel en säck spanmål eller ett fat vin: naturforskaren eller agvronomen hafva studerat naturens gång vid framalstringen af kornet och drufvan, den mest gynonande tid och jordmån som böra begagnas, de nödige omsorgerna för att bringa plantorna till mognad: jordegaren eller arrendatora hafva användt dessa kunskaper för deras serskilda behof genom arbetsfolket, som plöjt och sått jorden eller uppbundit och skurit vindrufvan. — Ett annat exempel: Geografen, den resande, astronomen hafva lärt oss känna det land, hvaies: indigon växer, och visat oss sältet att öfverfara oceanen; den havudlande uppsöker varan genom utskickande af folk och fartyg; matrosen arbetar mekaniskt på denna slags produktion, Chemisten lär oss känna indigons natur, såattet alt lösa den och de betningsämnen, som äro nödiga för att fästa der vid ullen; manufscturisten samlar uppgifterna härutinnan, för att verkställa dem till fargning af blått kläde, och arbetaren utöfvar handteringen efter hans anvisning, (Men bör likväl icke missförstå detta yttrande så, som icke flera af dessa trenne olika delar af industrien kunna vara förenade hos en och samma person, så att t, ex. denne sjelf kas hafva gjort en aldeles ny uppfinning och jemväl lägga hand vid dess utöfnoing. Detta motsäger icke på något sätt indelningens riktighet.) All jordbruks-, slöjde-, eller handelsindustri är således sammansatt åf theorien, af dess användande, -och af utöfningen.En nation bör, för att kunna kallas fullkomligt industriel, öfverträffa uti dessa trenne slag af arbete. Emedlertid skulle en nation, hos hvilken vetenskaperna voro föga odlade, icke destomindre kunna blomstra genom sin industri, ty de lärde utsprida sjelfmant vetenskapen såsom ett patent på deras ära och ryktbarhet. Då vitlerheten pånyttföddes uti Italien, hade vetenskaperna sitt säte i Bologna; rikedomarne funnos 1 Fiorenus, Genua, Venedig. Det förhåller sig icke så med konsten alt använda menniskans kunskaper till hennes behof, och med den mekaniska utöfningen. Dessa egenskaper gagna endast den som eger dem; också öfverträffar ett land, der månge skicklige handlande, manufakturister och jordbrukare finnas, mycket i rikedom de länder, som endast hafva lärde inom sitt sköte. Häruti ligger Englands stycka; dess entreprenörer hafva en märkbar talang att vända kunskapen till nytta, och dess arbetare likaså för en hastighet och skicklighet i utöfningen. EA8r fomtia Sv codan hada EFnrnoland ännn iv