detsamma som att inbilla sig, att hela vwerlden blott äger en viss, för alltid bestämd summa af värden, hvaraf hvar och en enskild eller hvarje folk söker att draga till sig den bästa andelen; det är detsamma, som om man sade, ätt sakerna icke kunna ökasi värde, och att hvarken produktion eller rikedom kunna tillskapas. Man kan icke fästa nog uppmärksamhet på denna villfarelse, som på ett så förvånande sätt vederlägges af den sednaste tidens erfarenhet med England, hvars egna manufakturer i flere grenar stigit i en utomordentlig progression, just sedan tullen blifvit nedsatt på utländska varor af samma slags tillverkning. Huru skulle man väl också, om ofvannämnde sats vore grundad, kunna förklara den omständigheten, att de enskilde, som: tillsammans utgöra en stat, äfvensom alla nationer, hafva blifvit rikare och bättre försedde med allting, ifrån det ena seklet till det andra, ifrån medeltiden till den närvarande. — Att oupphörligt producera, deri ligger hemlighelgn. Till produktionen fordras instrumenter, redan förut existerande produkter, verktyg, underhållsoch consumttons-artiklar under arbetet, 1åämnen och penningar; hvilket med ett ord kallas ett produktivt kapital. Man bedrager sig mycket om man tror, att samhällets kapital endast består uti dess mynt; ju mera en nation är idog och välmående, desto mindre betyder myntets numerär, jemförd med total-beloppet af dess kapitaler. Necker uppskattade år 1784 den i Frankrike cireulerande penningestockens numerär till två milliarder, 200 millioner francs. Oaktadt denna uppskattning påtagligen var öfverdvifven, så utgjorde nyssnämnda belopp likväl en alltför obetydlig andel af alla sammanräknade värden i Frankrike. Beeke uppskattade år 1799 totalbeloppet af Englands kapitaler till 2 milliarder 300 millioner pund sterling, eller 28 milliarder (28,000 millioner) Riksdaler och derutöfver; total-värdet af alla de myntsorter som vid samma tid cirkulerade i England, steg icke öfver 47 millioner pund sterling, d. v. s. omkring en femtiondedel af kapitalet. Smith antog penningestocken icke til! högre än 18 millioner pund, hvilken endast skulle utgöra en 120:dedel af kapitalet. Industrien och kapitalerna kunnä likväl icke ensamme åstadkomma produktion: dertill erfordras, att de gynnas af naturen, som skänker oss de naturliga krafterna, hvartill vi räkna jordmånen, luften, vattnet, solen och alla de fysiska naturlagarne: tyngdskraften, som gör att lodet i ett väggur sänker sig; magnelismen, som styr kompassnålen, stålets spänstighet, atmosferens tyngd, värman som lösgöres vid kropvars förbränning, m. m. Menskliga industrien , kapitaler och de naturliga krafterna, se der således de nödvändiga vilkoren för produktion. fundiucstrien har hahaÄaf af uuntanshbanaRr Man