innehålla dagens poster en artikel, som ej är
utan sin märk värdighet, då man tar i betrak-
tande dess Berlinska, halfofficiella ursprung.
Det heter nemligen deri att en afdelning af
450 Polackar fattat det förtviflade som beslut att
slå sig igenom till Frankrike, blifvit anhållne
vid Marienburg och inspärrade i nämnde fäst-
ning. Man är i verkligt bekymmer tilläg-
ger författaren för dessa olycklige, som om
de släppas på fri fot och kuuna förena sig
sig med sina öfrige i våra provinser kring-
spridda landsmän, möjligen drifna af nöden
torde komma att bilda för allmänna säker-
heten vådliga band. Hvad skall man väl göra
med dem? Frankiike synes icke böjdt att mot
taga dem och icke kan man begära att Preus-
sen skall föda och underbålla dem, såsom det
möjligen haft en moralisk skyldighet att göra
med dem som voro uteslutna från amnestien och
således ej fingo återvända till Polen. Desse
få det, men torde svårligen utan tvång för-
mås att antaga amnestien, hvarpå man så
mycket mindre kan undra, som förhållandena
der i landet icke synas taga någou serdeles
gynnande vändning, en omstandighet som be-
kräftas af den allmänt aktade provisoriska re-
geriogspresidenten Engels afskedstagande. Ryss-
land lyssnar bestämdt icke till någon makts be-
medling i afseende på Polens reerganisaltion.
Krakau fortlar att vara sina höga beskyd-
dare, de tre stora makterna, en nagel i ögat,
emedan de olycklige Polackarne der stundom
lyckas att finna en tillflykt. Hvar och en
af de tre har nu i närheten af Stadens gebit
låtit uppställa en afdelning troppar som har
ordres att på uppmaning af de respectiva re-
sidenoterne i Krukau genast framrycka och ta-
ga staden i besittning. Krakaus usta gyckel-
regering har till invånarne utfärdat en pro-
klamation, hvari den yttrar den förhoppning
att de skola bevisa sig värdiga de friheter
och förmåner dem de allerdurchlauchtigaste
bofvens faderlige skydd dem förunnat!!
St. Petersburgs befolkning utgjorde 1931
nära fyrahundrafemtitusen personer; den är så-
ledes numera näst London och Paris den folk-
rikaste stad i Europa. (Förr var JVeapel med
sina 400,000 menniskor den tredje i ordnin.
gen.)
OL ET KS
mA
-————?——eÖJJrVv— —;--2 - ?2 X 2 8 8 2 8 ?--2 XX 8Q————-XXX-LQ--—— --—-—-..—-—-—-——.-—.-vwnnnnnnnjaunaeennnmna(QO Onmnvmznmn nude rr SR sn RANöR eta TT