BELGIEN.
Både i Englands och Belgiens representant-
sammanträden, hafva de respective Utrikes ä-
rendernas Ministrar nu förelagt det officiela
document, som innehåller Frankrikes och Eng-
lands formliga ratilication af Belgiska trakta-
ten. Det heter deri, att de Nordiska hofvens
Ambassadörer begärt, det ratificationen måtte
tilis vidare stå dem öppen, hvilket de öfrige
trott sig böra bifalla, men att de sjelfve ej
funne sig längre böra uppskjuta ratificationen,
på det icke ctt ytterligare dröjsmål måtte för-
anleda till något tvifvel om deras Hofs af-
sigter och derigenom den allmänna freden äf-
ventyras! De tre Autocraternes Ambassadö-
rer hade härmed förklarat sig fullt tillfreds-
ställda, och yttrat de fastaste förhoppningar om
bibehållande af allmän fred och endrägt. Lord
Palmerston hade i Parlamentet så godt som
bestämdt försäkrat, att en allmän ratification
ej skulle dröja. Konung Leopold hade äfven
för sin del ratificerat, och förklarat sig nöjd
med det, åt de tre Åmbassadörerne lemnade,
anständs.
ITALIEN.
Sedan åtskillige strider mellan de Påflige
tropparne och Legationernas styrka förefallit,
hvaribland en vid Cesena varit temligen skarp,
hade Pålliga tropparne inryckt i Forli, der de,
trots gjorda försök att hålla dem i tygel, be-
gått excesser och dödat några och tjugu fred-
lige medborgare. Påflige Befälhafvaren hade
då — söm det vill synas, mera mot sina egna
trupper än mot Insurgenterne — begärt den
nära intill gränsen framryckte Österrikiske Ge-
neralens bistånd. Denna hade då , efter en ut-
färdad proclamation , hvari han förkunnade ,
att det skedde med alla de stora makternes
Sullkomliga bifall, inryckt på Påfliga gebitet
och förenat sig med Pålige tropparne; en en-
da liten corps insurgenter hade nära Bastia
gjort motstånd, men för öfrigt hade Österri-
karne utan svärdslag besatt alla punkter och
intägat i sjelfva Bologna , der allt gick till så
lugnt, att Österrikiska styrkan, efter elt par
dazar funnit sig kunna till större delen lem-
na staden och återvända till sina cantone-
ringar. Sista scenen af Epilogen till Italienska
revolutionen är sålunda andtligen utspelt.
De mest fasansfulla detaljer ingå, rörande
de förödelser jordbäfningen anställt i Foligno
och Bevagna. Ingendera staden eger qvar ett
enda hus som kan bebos. Den under bar
himmel, den svåraste årstiden, kringirrande
befolkningens elände är så mycket större, som
äfven lardsbygden omkring lidit öfver all be-
skrifning. Påfven bar skickat 12000 scudi för
de mest trängande behofven, och i Rom ha:
man uppmanat till subscription för de olyck-
lige. I Rom har man äfven känt temligen
starka jordstötar.
Spanska Ambassadören i Neapel har anhål-
Jit om Konungens systers Prinsessan Maria
Amalias hand för Infanten Don Scbastian.
RYssLAND OCH POLEN,
Öfver de olycklige hjeltars öde, som icke