AH Elg RS VIML1I1?7 UNnvVIUI SI TILU mn rv
icke Hr Peårier, som vi ha att tacka för fre-
dens bibehållande. Vi tro, att det oväder
som hotade utbrista, skulle såsom hittills ute-
blifvit, äfven om icke Hr Pårier hade upp-
stigit på höjden, för att vända kappan efter
vinden, medan han förhäfver sig att, lik den
allsmägtige, kunna näpsa stormarne. Oak-
tadt detta Ministeriela skryt om fred och
trygghet, synes dock horizonten nästan vara
mörkare än förut,
Argus bar äfven, rörande det ifrågava-
rande talet, förbigått den grundade anmärk-
ning, att talaren bordt lagom pråla med be-
skrifningen om det lugn, han upprätthål-
ler inom landet, Då en af de sednare po-
sterna afgingo, hade Pariserenationalgardet i
mera än tre dygn stått under vapen; i sö-
dern utbryter det ena upploppet efter del
andra; röfvarbanden grassera i vestern; och i
hufvudstaden hör man ständigt om arreste-
riogar for politiska yttranden, och röjer verk-
ningarne af elt vildt hat mot tryckfriheten.
All likväl, avder allt detts, samhällsordnin-
gen i det hela förblifver bestående, är såle-
des mindre en följd af Hr Pdriers system, än
af den allmänna andan; ty ett hyfsadt folk
behöfver ordnisg och utkräfver den äfven,
ehvad Miistern beter Peårier eller något
annst, A!t döma af den bullrande och väs-
nande styie!s:, som utmärker hans ministåre,
skulle man visserligen vara frestad att tilltro
dev vigtiga resultater, liksom man af de skryt-
samma utropen om Öfverensstämmelse med
nationens önskningar och de höga bravoro-
pen under Hr PåEviers tal, skulle kunna för-
ledas att tillägga honom en Popaularite
hvarifrån han är långt aflägsnad. Nya Argus
synes äfven vara hävaf förledd. Han borde
dock märkt, huru Peårier alltjemt söker skju-
ta majoriteten framför sig, och amalgamera
henne med sitt system. Om detta system vo-
re så välgörande för landet, och så oumbär-
ligt för verldsfreden, som han föregifvit, hvar-
före skulle han, som tyckes så gerna höra sitt
eget pris, icke våga behålla äran deraf för
sig sjelf?
Men det är emedlertid en klass, som är sär-
deles nöjd med Hr PåÅrier, nemligen den di-
plomatiske corpsen; och orsaken dertill är icke
svår att inse, Alt äfven häri Sverige ett visst
parti skall finna en viss belåtenhet med hans
system, är icke underligt, då man t. ex. erin-
rar sig hans framfart emot periodiska pressen.
Det är derföre icke eller underligt, att samma
system prisas af Nya Argus. Vi fästa väl icke
mycken vigt vid bans tadel eller lof; ty den
tid, då ban vann och förtjente uppmårksam-
het, år förbi, och hans tynande varelse står pu
blott som elt dystert exempel på följderna af
en otyglad egenkärlek. Hans ständiga lof-
psalmer för Perier låna hela sin märk värdig-
bet från det uttryck, de gifva af tänkesättet
hos det parti, åt hvilket hans blad numera sy-
nes upplåtet; och endast af denna avledning
upptogo wvi till granskn ng hans yttrande i
ämnet.