att efter slutad gudstjenst, samma dag, inträ-.
da uti Socknestugor för att frågan genast be-
svara; utan att den ägde tid att betänka vig-
ten af en fråga som skulle skattlägga samhäl-
let för århundraden. I de flesta socknarne lä-
rer afsigten vunnits; men många hafva efter-
åt medgifvil sina förhastanden och knota blott
öfver den obehagligheten att vara nödsakade till
rättegång medsina Pastorer. Man hoppas dock,
satt en 1 så oriktig form företagen handling
icke kan vinna laga kraft, hvarken nu eller
framdeles. På hvilken säkerhet hvilar vår e-
ganderätt, om det blir en vana och en rättig-
het, att så hufvudstupa kunna företaga soc-
kenstämmor, på hvilka emediertid ofta ganska
vigtiga beskattningsfrågor förekomma? Frågan
borde hafva blifvit genom pålysning framställd
fjorton dagar före afgörandet,) och man till
och med skulle tro det vara nödvändigt, att
Presterskapet, då de, emellan Riksdagarne ve-
la vinna tillökning i sina förmåbder, torde i
underdånighet hos K. M:t avhålla om tillstånd
att få väcka skattefrågor, helst Lagen uti 44
Cap. M. B. tydligen förbjuder skatters påläg-
gande. Hvilken anlednivg varit orsaken till
brådskan, kan icke inses; ty har Presterskapet
väntat sedan år 1657, så kunde Herrar Kyr-
koherdar äfven förunnat församlingarne, i
stället för en timmas tid, de vanligen påräk-
nade fjorton dagarna.
Om det på sådant sätt fortfar, skola Kyrko-
kassorne sluteligen upphöra att vara till
Dessa kassor äro likväl oumbärliga för kyrkor-
nas underhåll, helst erfarenheten visat, att
de af K. M:t beviljade stamhöcker, till sådant
ändamål alltjemt äro otillräckliga. - Månne
dessutom gifmildheten till stamböcker torde
lika som förr få påräknas, då man har an-
ledning att tänka: det kyrkan hade haft me-
del sjelf, om de blifvit ändamålsenligt använ-
de? Hvar och en som gör sig besvär med att
Bträkna bvad hvarje kyrka förtorat genom
uppoffring af en riksdaler årligen, jemte rän-
torne deraf för etthundrade år, torde finna en
icke obetydlig summa,) som till sitt rätta än-
damål går förlorad.
Vid de tillfällen då betydligare reparationer
eller byggnader å kyrkor företagas, såsom då
kyrkor af åska förstöras, händer det att lån
dertill måste upptagas. Blir det icke då för-
samlingarnes lott, att med enskilda bidrag fyl-
la detta kraf?
Ins, har slateligen ansedt sig böra bestyrka
förhållandet medelst föreleende af ett bland de
Sockenstämmo-protocoll, som vid ifrågavaran-
åe tillfällen blifvit hållna:
Protokoll hållet i allmän Socknestämma med
Hyltinge Socken den 16 Oct, 1931. 4
Enligt skedd kallelse, sammanträdde Hyt-
tinge församling till allmän sockenstämma, för
att afgifva yttrande, hnoruvida den vore sin-
nad; att efter tidernas kraf höja den Evke-
hjelp, som hiltils utgått af Hyllinge kyrkokas-
- med 3 sk. banco årtigen. Efter uppläsan-
AA PP p AA n MA I a om on I TT nm ms
a sin Principals Hoögvälborne Hr Barons och
Öfverståthållarens m. m. J. W. Sprengtportens
vägnar afgåfve. Dictamen upplästes och lyd-
de som följer:
Frågan rörande förhöjningen af så kallade
Enkehjelpen, hvilken hittils blitvit tagen ut-
ur Hyltinge Kyrkokassa får jag på följande
sätt besvara.
1:mo Det jag ansersden hittils gifna beskatt-
ningen å kyrkans medel vara högst olämplig,
för hvilken åtgärd vi icke hafve orsak be-
tacka våra förfäder, hvilka genom sin efterlå-
tenhet, lemnat ett öppet fält för Realisations-
anspråk,
a:do Det jag anser kyrkokassan, hvars när-
varande behållning torde till protekollet an-
tecknas, vara och blifva för svag, för att tå-
la den äskade förhöjningen; hwilken på sam-
ma grund som Du, tid efter tid skall ökas till
den höjd, att slutligen hela kassan icke skulle
blifva tillräcklig: till bestridande äf den .s. k
Enkehjelpen, utan församlingen blefve skyl-
dig-att genom serskildte bidrag, icke allenast
fylla kassabristen i och för denna afgift, utan
äfven i samma. mån, som kyrkokassan till sitt
bestimda ändamål upphörde, med förökad
börda bidraga till kyrkans underhåll. De be-
ständiga stamböckerna torde öfverflödigt be-
sanna förhållandet.
3:o Då det enligt vår i nåder stadfästade
konstitution, är vår egen rättighet, att neka l
eller. bevilja: uti skattefrågor, får Hyltinge
församling medett afslående Nej, både nu och
för framtiden besvara frågan.
4:o Församlingen: ;okunnig om, hvarifrån
författningen rörande; den nu utgående Enke-
bjelpen sig emanerar, Önskar upplyshing, för
att derefter yttra sig, huruvida den bör utgå
eller alldeles upphöra.
5:0 Samma svar. gäller äfven för de hem-
man Högvälborne Hr Baron Öfverståthållaren
m, m. J. W. Sprengtporten uti Helgesta soc-
ken äger, L
Efter uppläsande häraf tillkännagaf Ordfö-
randen, att det pu utgående bidroget tillkom-
mit genom församlingarnes eget begifvände och
blifvit! af Kooung Carl XI glorvördigst i å-
minnelse stadfästadt år 1675. Hvad åter an-
ginge Tit, Nyblei påstående, att denna utgift
borde upphöra, kunde det så mycket mindre
komma i fråga, som denna Sockenstämma ej
hade det till föremål, bvarvid Hr Inspecto-
ren yttrade, att han låte bero vid hvad han
yttrat uti sitt dictamen.
Ordföranden frågade den öfriga församligen,
huruvida den delade de åsigter om denna sak,
hvilka af Tit. Nybleus blifvit yttrade, hvar
till den svarade, att den vore af enahanda I
tanka. : .
Efter begäran intages uti detta protokoll,
att kyrkokassans medel, för närvarande utgör
130 Rdr banco.
In fidem Protocolki.
ee Ca Jas Jr
V
al
-