om vår åsigt öfver frågan, hvari det stora pro-t blemet för Sveriges lagstiftning och förvaltning består; newmligen icke blott uti att ska ffa silfver i rörelsen, utan att arbeta på en styrelse för bättre köp, så att den skattdragandes belägenhet må kunna lättas. Vi måste visst beklaga att vi här åter äro inne på reformernas bana; men vi hoppas, att Minerva, som sagt 4, då hon så oförställdt uttalat sin tanka om tillståndet i landet, äfven skall såga B6 och förena sin önskan med vår, om en alfvarlig vilja hos Regering och Ständer att handla i den riktning, som tillståndet fordrar, så vida nemligen Minerva icke tydligare än förut kan åtaga sig att visa den magiska verkan realisationen ensam må kanna med föra till jordbrukets förkofran och den allmänna lycksaligheten, hvartill vi vilja förunna henne dubbelt så lång tid, som hon sjelf lemnat Guvernören för Krigsakademien vid sin anmodan om hans förklaring.