UHR IA SI UTN GUUTas URUTPIIRTTS UL Ut sedvere lider intrång till sin vällärd, hvilket dock allraminst bör ske genom bristfölligheten af Statens inrättningar. En sådan piocedure, att genom srportler bereda sig företrädesvättigheter, gillas i våra dagar icke af den mest despotiska styrelse; den gillas långt mindre af vår, som i så många brancher jag känner, immerfort och icke utan framgång sökt utrota de serskilte olagliga sportler till Emhet: män, hvilka fordomdags oftast utgjorde deras största inkomst, och i stället anslagit löner, till bvilka hvarje Medboigare får skatta i mån af sin rörelse, och hvilka, medan de sätta Embetsmannen i stånd att utan förödmjukelse för den rike bevara sitt oberoende, betjena hög och låg lika rättvist, alltid ihågkonmmandes, att rättrådighet, skicklighet och nit att utan flärd tjena det allmänna, utgör summan af en redlig Statstjenares egenskaper. — Skulle dessa välmenta erinringar hos dem de angå ej åstadkomma det åndamål som dermed åsyftas, så torde Insändaren inom kort tid offentligen framdraga sådana facta, hvilka hos en om Folkets välfärd nitälskande regering, oaktadt invändningen att sportlarne erläggas i följd af frivillig öfverenskommelse, icke torde bli utan beifran, Om en Postförvaltares klagan att han ej kan soutenera sig med den lön staten I onom består, är grundad och ej motsäges dels af ett lefnadssätt som man nu helst will förbigå med tytsnad, dels af ett mirakel, lik gummans oljekäril i gamla Testamentet, ma han då antingen nedlägga sin syssla eller ock begära påöknirg hos Regeringen, men icke för att skaffa sig dryga sportler chikanera allmånheten, hvilken slätt icke är belåten med sådara Enibet mån. Insändaren kan stutligen ej underlåta göra en reflexion. Iogen lärer bestrida at: ju Postliksom Tullmedeln äro Statens egendom. Huru kommer det sig, då postpergarne äro lika fort säknade om ej fortare, än debiteringenr sker i två serskilda böcker, att en Pustmästare hos de Hirdlande får låta investå dessa Statens medel, då. deremot Hrr Tullförvaltare vid tjenstens förlust nyligen skola blifvit förbudna att utlemna det ringaste till eho det vara må ir nan tullmedeln blifvit betalte? äÄro då Postförvaltasresäkrareån Tullförvaltare, eller äga de mera urskillning om folkets säkerhet än de sednare? All partiskhet skull, på Postkontoren förekommas, om Regeringer vid ströngt ansvar för alltid förböd räkning: båtlande med enskilde och vid de större Postkontoren anställde en särskild kassör, lönt med vissa procent af porto, om emottog uppbörden och stämplade brefven, hvarefie Postmästaren kunde emottaga dem til expedition. Insändmen tror att om denn: Kassör jemväl erhöll rättighet till de ankommande kartornas granskning och jemförelse med brefven, samt 10 R:dr B:co för hvarj: bref han upptäckt Kronan undansnilladt; s skulle denna syssla blifva en af de impo:tablaste för Kongl. Maj:t och Kronan som i nyar: tider tillkommit och Mannen på ärligt sätl hafva en inkomst, med hvilken han väl ej