SU, BUUE PI J UD MIELE StlAbC: oo AT SSE HOT
som nicka 2? — Och af stjernor som dansa
omkring Carlvagren? Att solen dansar bit-
tida om midsommarsdagen är en gammal cr-
känd sanning; det är således icke underligt,
att de små stjernorna börja apa efter och lä-
ra sig pas de rigaudon. Qvwvalis Rex, talis
rex!
Och hjeltestammen med krusad lock!
Hade Correspondenten skrifvit krusig lock,
så hade skildringen varit allttör hvardaglig
och naturlig, men en krusad lock, som an-
tyder en al perukmakarn upplagd tupd — —
se der en lika onaturligt skön bild i ett poem!
Hvilka sublima känslor väcker icke föreställ-
ningen om hårtång och papiljotter!
Likaså origiael är Hofpoetev i Linköpings-
Bladet. N:o 8 af samma blad innechåller un-
der rubriken: De TIre, följande vackra
strof:
Uti vår fosterbygd ur trenne kaållor flyta
De strömmar tre, på hvilkas stolta yta
Det gamla Götha Lejon går, (!)
Ur trenne Peru vi vår välfärd bryta,
Ur jord, ur vatten och ur — Malmens gry-
ta (!)
Och ingen om vår frihet rår.
Gutår! — — — —- hade poeten, för effektens
skult, bordt tillägga, ty visserligen hade han
glaset i handen, då denna vers skrefs. Det är
icke möjligt att inbillnivgs-kraften kan, rå
nykter mage, taga en så hög flygt. Högst
Majestätiskt ser ju ett Lejon ut, då det går på
torra landet , och hvilken sublim effekt måste
det icke då göra, när det går på strömmar-
nes yta! Att gå på vattnet är ett underverk,
som man icke får se hvarje dag; och poeten
kunde derföre aldrig bättre beskrifva det
gamla Götha Lejons öfvervaturliga egenska-
per, än då han skildrade detta fyrbenta djur,
gående likasom Petrus, på vågorna.
Dock icke nog-med denna ovanliga sinnrik-
het — — ännu mera öfverraskar oss den, kort
derefter förekommande poetiska bilden af Mal-
mens gryta. Hvar och cn som spisat på Mal-
mens ryktbara värdshus i hufvudstaden, känner
värdet af denna. gryta, från hvilken .så mycket
godt hull härleder sin tillvarelse. Denna bild
är onekligen den skönaste af alla. Men ett li-
kaså behagligt intryck väckes dock af Poetens
försäkran att vårt fattiga Sverige har icke min-
dre än trenne Peru. Med rikedomen af ett
enda skulle man bittills funnit sig belåten;
men hvad förslog detta för Linköpings -skal-
den? i
Slutligen försäkrar Poeten oss, att,
Då kronans guld omkring vårt land får glimma
Skall Lejonet på sina floder simma (!)
Med mera stolt och säker gång.(!)
Denna bild är nästan lika så onaturligt skön,
a Zn TT of - ooo 2 Aa