och otalga kurirer skickas ocn alerskickas
nellan de respective hofven. Franska Con-
eljpresidenten yrkar envist på åtgärdens ut-
träckande till PLilippeville och Marieburg
och hotar med att lemna Ministeren, om man
j gifver efter.
National påstår att Konungen skall vägra
nottaga den million kamaren anslagit åt hans
on, i anseende till den ringa majoritet af två
öster hvarmed den gick igenom.
Genast vid underrättelsen om den tappre
Forrijos och hans olycklige följeslagares fängs-
ande, afgick från Paris en Kabinettskurir till
Madrid med ett egenhändigt bref från Drott-
vingen af Frankrike tili dess brorsdotter Drott-
ingen af Spanien, hvaruti på det enträgna-
te anhölls, det hon ville beveka Konungen
tt benåda de olycklige och blott straffa dem
ned landsflykt. Deras mördande, var likväl
nbefalldt och verkställdt, långt innan nyheten
m deras fasttagande ens hann Paris.
Enligt underrättelser från Algier hade MHer-
igen af Rovigo dit anländt. De barbariska
olkstammarne höllo sig mera stilla, och från
Marocco befarade man ej mera något anfall.
öfrigt behöfde armeen förstärkning, den man
lock ganska trögt erhöll från Frankrike, eme-
lan alla troppar der väl behöfdes. Auteck-
vingar till frivillig krigstjenst i Algier fortgå
ikväl i Frankrike.
Parisertidningarne ha på de sista måna-
lerna förlorat 4000 prenumeranter. Det vid-
yftiga och enformiga i dagens politik, så inom
om utom landet, förklarar detta, äfvensom den
vamgång provinsbladen vinna. I Departe-
nenten utgifvas nu icke mindre än 26 Carli-
tiska blad. Oppositionen, som med hvarje dag
ager en mer fiendtlig ställning mot styrelsen,
tnöjer sig icke med de tidningar den redan
lisponerar. En ny Joarnal kallad Minerva
kall af den utgifvas, Bland delägarne näm-
as Generalerne Lafayette och Lamarqnue,
Ierrar Lafitte, Lasteirie och Tracy. (Denna
ranska Minerva torde komma till sin äldre
yster, den Svenska, i sama förhållande som
röderne Don Pedro till Don Miguel.)
SAVOYEN.
Oroligheterne i Chambery hafva haft föl-
ande anledning och beskaffenhet
Abbe Guyon, en fanatisk Jesuit, vände sig till
ncetoriteterne i Chamberg för att der få predika
ch omvända ; detta vägrades; då gick hav till
Connngen Carl Albrecht (den samma hvilken,
åsom Prins af Carignan, stod i spetsen för re-
rolutionen och de liberala idgerna i Sardinska
taterna för få år sedan). Konungen biföll
ans ansökan. Di munken nu åtföljd af sina
onsorter anställde en procession, blef han ut-
visslad; förbittrad häröfver begaf han sig
ill kyrkan, och dundrade från predikstolen
not Gudsfersmädarne; men de näsvisa pipor-
a togo äfven der ljudet af honom. Militär
trängde till Gudsmannens skydd och arre-
terade flera personer; Pn samlades det för-
vittrade folket, under ropen: ned med Je-
uiterne, framf för klostret och rådhuset, och
let förra helsades ed ett stenare2gn. Gou-