——-——— Ru r — — — LITTERATUR. Tankar i åtskilliga ämnen af Svenska KronPrinsen Carl August, framställde i bref från honom ull Prinsen af , ÖfYersättning. Jemte korrta berättelser om högbemälte Furstes död och om det såkallade Fersiska mordet. Stockholm , Elmåns och Granbergs tryckeri, 1832. De ifrån Tyskan öfversatta bref, som utgöra hufvudsakliga ämnet för denna lilla skrift, kunna väl, enligt Utgifvareoas eget tillkännagifvande i företalet , icke antagas såsom autentika, utan endast såsom en i brefform uppställd samling af de idter och tankar, hvilka Prinsen i samtal vettrat; men då de bära en fullkomlig stämpel af samma ädla tänkesätt, som prydde denna Furste, förtjenar skriften i allt fall en synnerlig uppmärksamhet, serdeles på en tid, då man i flera tidningar så mycket bemödat sig att nedsätta hans minne. Enkelhet i sätt att vara, sparsamhet och alfvar — — övanliga dygder i ett Hof: bvilket talande exempel derpå gaf icke Carl Angust! Det är bekant, att samma dag, som pyheten om bans död sommaren 1810 anlände till hufvudstaden, anlade invånarne sorgkläder inom några timmar och innan ännu någon offentlig kungörelse derom hade kunnat utfärdas. Vi minnas huru gamla män, som till och med alldrig bade sett honom, greto som barn; i hela landet fälldes tårar af smärta öfver en förlust, som man ansåg nersättlig, och ännu tjugo år efter hans död, lefver det älskade minnet af hans rena, Nordiska dygd. Bokens Utgifvare har återkallat detta minne genom den rörande strofen i Tegners Poem under Prinsens resa till Skåne — hans sista här på jorden: Dua som far omkring Ditt land PUtan höghetens förnäma nycker Utan maktens prål, och tiycker, Icke landet, men hvar landsmans hand ! Samma egenskaper igenfinnas uti de införda brefyen, och vi kunna icke neka 0ss det pöjet att anföra några ibland Prinsens yt:renden, emedan de på samma sång förklara anleduingen till den snart sagdt magiska tjusnings kraft, som han under ett halft års vistelse i Sverige, nlan några egentligen bländande egenskaper, ntöfvade på nationen, och det ouisläckliga hat som en del af aristokraterna byste mot honom, hvilket ännu fortfar , och senast uppenbarat sig Yr de märkliga försöken att göra honom till — — — förradare! En mivdre känd omständighet i Prinsens historia innefattas i det första brefvet, och